- Project Runeberg -  Vårt land : Sveriges geografi i populär framställning /
217

(1948) [MARC] Author: Jalmar Furuskog
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Skogen och vad den ger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skogen och vad den ger

närhet nya samhällen. Så länge sågningen var deras
huvudsakliga uppgift föll det sig naturligt att kalla dem sågverk. Nu när
pappersmassan i regel är en viktigare produkt än de sågade
trävarorna vore det motiverat med ett annat namn, förslagsvis
t r ä b r u k1. Denna industriella kustbebyggelse sträcker sig
från Torne älvs till Dalälvens mynning och har näppeligen
något motstycke i Europa. "Sveriges guldkust” skrev Ludvig
Nordström, och det uttrycket är väl motiverat. Det har inte vid
något annat tillfälle ägt rum en så stor folkförflyttning inom
Sverige som när denna långa kust drog till sig
sågverksarbetare från det övriga landet. Primitiva förhållanden rådde länge
inom denna hastigt improviserade bebyggelse, men nu har de
norrländska träbruken i allmänhet blivit moderna, stadslika
samhällen som är en prydnad för landet.

De nordligaste utposterna av den nya kustbebyggelsen
ligger vid Bottenvikens nordända i närheten av Torne älvs och
Kalix älvs mynningar. Det är Seskarö, Båtskärsnäs och
Karlsborg. Lule älv har inte gett upphov till något större träbruk
vid mynningen, och den kan för resten i fråga om flottning
knappast räknas till storälvarna. Vid Pite älvs mynning har
det däremot uppstått en industribebyggelse, som är lika
egenartad som typiskt nordsvensk. Strax utanför staden ligger
fabrikssamhällena Munksund, Skuthamn och Storfors, och
därigenom uppstår en träbruksbygd som i folkmängd närmar sig
den ofantligt mycket äldre stadens. I större skala möter oss
samma företeelse vid Skellefteå, där de stora träbruken
Kle-mensnäs, Ursviken, örviken och Bureå bildar en långsträckt
stadsliknande bebyggelse utanför den egentliga staden.
Utanför Umeå ligger på var sin sida om älvens mynningsfjärd de
båda samhällena Holmsund och Obbola med en sammanlagd
folkmängd av nära 5 000. Något längre söder ut finner vi
Hörnefors och på ett par små öar i havet Mo ångsåg eller
Norrbyskär. De medelstora älvarna i norra Ångermanland har gett
upphov till den folkrika träbruksbygden kring Örnsköldsvik

1 Professor Erik Wellander, som jag rådfrågat i denna sak, finner ordet
träbruk tack vare den klara analogien med järnbruk fullt antagbart.

28 Furuskog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vartland48/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free