Gustaf Vasa ett 400-års-minne / 7 (1896) Author: Otto Sjögren Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Födelseår och barndomshem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som »en lustig och kortvillig herre». Dessa egenskaper gingo
sedan i arf på hans efterkommande, som oftast voro »lustiga»,
d. ä. benägna för gladligt skämt, men säkert alltid »kortvilliga»,
hvarmed måhända kan åsyftas det häftiga lynne, som städse
var ett släktdrag i Vasaätten. Han hörde till det svenska
partiet, men synes ej hafva mycket inblandat sig i politiken,
utan mest uppehållit sig på sina förläningar, någon gång äfven
vid hofvet, där han dock helst öfverlämnade sig åt skämt och
förlustelser. Hans sinnes häftighet måtte emellertid, helst i hans

Lindholmens gård. (Ur Dahlbergs »Svecia».)

yngre år, nog hafva trädt fram i de våldsamma utbrott, som
ingalunda voro ovanliga hos den tidens stora godsägare. I
en med Stockholms stad på rådstugan ingången förlikning 1490
måste han sålunda afbedja åtskilligt begånget öfvervåld samt
lofva, att, om några fattiga borgare högge ved på hans skog
eller brukade hans fiskevatten, han ej strax skulle slå dem i
järn eller handtera dem som oskäliga djur, utan låta dem
njuta lagen. Fru Cecilia, Gustaf Vasas moder, omtalas som
mycket allvarlig och något tungsint. Sonen hade nog en och
annan gång sina mörka svårmodsstunder, då något af
moderns sinnelag med en tillsats af fäderneärfd häftighet kom igen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>