Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Äfventyrsfärden i Dalarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sannolikt förestod, rådde honom att ofördröjligen afresa samt
försåg honom med häst och släde. Gustaf följde rådet, kom
sålunda i säkerhet och hade fått godt försprång, då Arendt
och fogden följande morgon kommo för att gripa honom.
Detta spratt kunde Arendt sedan ej förlåta sin hustru. Det
säges, att de efter den tiden ej talat vid hvarandra samt bott i
motsatta ändar af huset.
Gustaf hade emellertid begifvit sig till prosten Jon i
Svärdsjö, med hvilken han var bekant från Uppsalatiden. Han fann
i denne en redlig vän, som mottog honom med glädje och
hyste honom under några dagar. Det berättas, att prostens
piga en morgon kom in och såg sin husbonde vördsamt hålla
handklädet, medan den förmente landstrykaren tvättade sig.
Hon tillsporde honom då, hvi det så tillgick. »Det kommer
eder icke vid», svarade Jon kärft, men han fann sig ej längre
böra hysa Gustaf i en omgifning, där misstankar så lätt
kunde sprida sig.
Jon anvisade därför åt sin gäst ett undangömdt
härberge hos kronoskytten Sven Elfsson i Isala, ett stycke från
Svärdsjö kyrka. Men äfven här fann Gustaf snart sin
säkerhet hotad, enär fogden, som ej ville släppa sin väntade fångst
ur händerna, sändt ut spejare åt alla håll i omnäjden. I sin
drängförklädnad stod Gustaf som bäst och värmde sig i stugan
vid ugnen, och Sven Elfssons hustru var sysselsatt med att
baka bröd. Då inträdde fogdens utskickade; de frågade, om
någon främmande man blifvit sedd kringstrykande i närheten,
och det var ej så alldeles utan, att de därvid kastade en sned
blick på den nykomne drängen. För att aflägsna
misstankarne fattade Sven Elfssons hustru ett raskt beslut. Hon
upplyfte brödspaden, slog därmed Gustaf ett hårdt slag
tvärsöfver ryggen och utropade: »Hvi står du här och gapar på
främmande? Har du aldrig sett folk förr? Packa dig genast
ut i ladan och tröska!» Gustaf var ej sen att efterkomma
tillsägelsen och blef sålunda för den gången räddad.
Men rykten och spanare hade den nykomne drängen
ändå alltjämt att frukta, och Sven Elfsson fann därför ej
rådligt att länge hysa honom kvar hos sig. Han åtog sig därför
att gömma Gustaf djupare in i obygderna och för säkerhets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
