- Project Runeberg -  Gustaf Vasa ett 400-års-minne /
40

(1896) [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Äfventyrsfärden i Dalarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förklaring, huru såret tillkommit. Sålunda blef Gustaf den gången
med knapp nöd räddad.

Gustaf fördes nu till Marnäs by, som hörde till Svärdsjö
socken och var belägen djupt in i Finnskogen på gränsen till
Leksand. Han mottogs där af två kronoskyttar, hvilka förde
honom ännu djupare in i skogsmarkerna. Under tre dagar
låg han här gömd under en kullfallen fura och underhölls af
två kringboende bönder, hvilka tidtals buro mat till honom.
Här var han i säkerhet, tills fogden ändtligen fann det
lönlöst att längre fortsätta sina spaningar.

Han gjorde nu ett försök att själf vända sig omedelbart
till dalallmogen, då han såg, att hjälp från andra håll ännu
ej var att påräkna. Sålunda vågade han sig en söndag fram
till Rättviks kyrka, som är belägen vid östra stranden af Siljan.
Han vände sig till den på kyrkvallen församlade allmogen
och uppmanade den att efter förfädrens föredöme resa sig för
att afvärja fäderneslandets ofärd. Det svar, som han af
Rättvikskarlarne fick, var ej alldeles afvisande, enär de sade sig
gärna vilja göra de danske motstånd såsom deras fäder gjort
hade. Men de läto tillika förstå, att de ej ensamma kunde
något företaga, utan måste hafva tid på sig för att öfverlägga
med bönderna i grannsocknarne. Gustaf kände sålunda en
upplifvande skymt af hopp, ehuru ingenting ännu var vunnet.

Han begaf sig nu upp till Mora, en af de folkrikaste
dalsocknarne, belägen vid Siljans norra strand. Men
spaningarna efter honom hade nu fått ökad fart genom hans
uppträdande i Rättvik. Henrik von Melen, hvilken var
slottsfogde i Västerås, hade afsändt utskickade, hvilka skulle laga,
att Gustaf blefve gripen eller dödad. Befallningsmannen Brun
Bengtsson i förening med Arendt Persson och Stig Hansson
satte äfven sina krafter i rörelse, och deras spanare voro på
flera håll ute. Kyrkoherden i Mora vågade därför ej hysa
Gustaf hos sig, utan anförtrodde honom åt bonden Tomte
Mats som bodde i Utmelands by vid Siljan ett stycke söder
om Mora. Äfven hit letade sig spanare snart väg. Gustaf
måste då i flera dagar hålla sig gömd i husets underjordiska
stenkällare, till hvilken man nedsteg genom en lucka på
golfvet. En dag — berättas det — inträdde spanare i stugan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vasa400/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free