Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksmötet i Strängnäs. Konungavalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i själfva verket afstå från sin ekonomiska själfständighet för
att rädda den politiska. Fullt afslutad blef uppgörelsen ej
förrän efter Gustafs intåg i Stockholm.
Utan gensägelse kunde ej denna för tillfället nödvändiga
underkastelse genomdrifvas. En af de finske herrarne, Knut
Kurck, vägrade att lämna sitt bifall därtill och gjorde därvid
ganska skarpa föreställningar, som i sig själfva nog voro
välgrundade. Han sade sig vara öfvertygad, att detta fördrag
icke skulle kunna länge äga bestånd, utan att medföra hela
rikets ödeläggelse; hvad nu gjordes skulle framdeles med
större svårighet ändas, än det nu kunde undvikas; man ryckte
nu riket ur en träldom för att kasta det i en annan. Konungen
svarade, att han med svårmod betänkt detsamma, men att
riket vore i fara att tillbakakastas under Kristians tyranni, om
lybeckarne retades till ovänskap, medan hufvudstaden ännu
var i fiendens våld. Man måste därför, menade han, af två
onda ting välja det minst onda. Därtill kom, att man ännu
ej kände den nyvalde danske konungens sinnelag; det torde
blifva en stor fara, om han kunde komma att hemsöka riket
med krig, sedan man förut fått hansestäderna till ovänner.
Dessa påminnelser hade den verkan, att man antog de
förelagda villkoren, så hårda de än voro.
Ett annat, ej mindre bekymmersamt öfverläggningsämne
förelåg i uppgiften att åt den nya regeringen bereda de
oafvisligt nödiga tillgångarna. Skattkammaren var tom, men
behofven voro på alla håll skriande. Det utländska krigsfolket
fordrade sin sold, det kungliga hofvet borde återupprättas,
de för styrelsen nödiga utgifterna bestridas och därtill den
stora skuldens räntor gäldas. Allmogen hade genom pågående
krigsoroligheter och många utlagor kommit på obestånd, så
att ringa skattebidrag vore att därifrån vänta. Kyrkan hade
nog öfverflöd på gods och ägodelar, men dessa voro
skyddade af privilegier, hvilka det ännu ej var rådligt att antasta.
Till afhjälpande af bristen för ögonblicket beslöts, att alla, som
erhöllo något län eller ämbete, skulle för fullmakten betala en
lösesumma till konungens kansli. Därjämte åtogo sig de
förmögnare ett sammanskott af silfver till myntets förbättrande.
Domen öfver Gustaf Trolle var förebudet till en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
