Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm vid Gustaf Vasas regeringstillträde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Husen voro i stadens inre del till stor del af sten, men
de flesta, i synnerhet på malmarne, voro af trä eller korsvirke.
Vanligen voro de höga gaflarna vända åt gatan och
långsidorna åt någon smal gränd. Hvarje hus bildade med sina
tillhörande byggnader ett väl afstängdt område, hvars
innevånare sammanslöto sig under ägarens husbondevälde och ej
gärna tålde hos sig främlingar, knappast ens hyresgäster.
Hvarje handelsbod hade åt gatan ett stort fönster, vid hvilket
handeln drefs med de utanför stående kunderna. Det
stängdes med en ofvanifrån nedfälld trälucka, hvilken om dagen
lyftes upp, så att den bildade ett slags tak till varornas skydd;
ibland var den tudelad, så att nedre delen, utfälld från den
undre fönsterkanten, bildade en skifva, hvarpå varorna
utställdes. Det var sålunda ungefär samma anordning som i våra
gamla marknadsstånd. I allmänhet hade fönstren en mängd
små glasrutor, infattade i blyramar, samt stängdes med
massiva träluckor. Husen voro för det mesta täckta med torf,
de förnämligare här och där med tegel. Vid hvarje husport
stod en fylld vattentunna för att hållas till hands vid de ofta
förekommande eldsvådorna. Gatorna voro i allmänhet
stenlagda, om än stenläggningen just ej var den bästa, samt
försedda med rännstenar; så var naturligtvis ej fallet med de
många små, krokiga och mörka gränderna.
Vid Gustafs intåg företedde Stockholm en ödslighet, som
bar vittne om de svåra lidanden, hvilka staden utstått. Nära
hälften af husen stodo öde, och de flesta befunno sig i
sorgligt förfall. Fönsterrutorna voro till stor del utslagna,
handelsbodarne stängda eller sköflade. Antalet skattskyldiga borgare,
hvilket 1519 uppgick till nära 1,200, hade nu hopsmält till 308.
För att upphjälpa den förfallna staden vidtog Gustaf
kraftiga åtgärder, vittnande om den vida utsträckning, hvilken han
ansåg tillhöra sin kungliga husbondemakt. Ett föreskrifvet
antal borgare från de kringliggande småstäderna ålades
nämligen att inflytta till Stockholm. »De skulle», skref han, »se
sig före med hus, där de kunde bygga och bo uti, därutinnan
ingen försummelse tagande, så framt vi ej dem skole straffa
såsom dem, hvilka vårt bud och vår vilja försitta och försmå,
utan all nåd.» Som ersättning för hvad de mindre städerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
