Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska kyrkan före reformationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medlemmar af riksens råd, togo vid alla tillfällen försteget
framför de världsliga herrarne; de uppförde befästa slott, redo
med stora följen samt höllo krigsfolk i sin tjänst Huru
farliga sådana maktinnehafvare kunde blifva både för regenten
och för folket hade senast Gustaf Trolle tydligt visat. Genom
gåfvor och testamenten hade kyrkan kommit i besittning af
stora jordagods med dithörande mångahanda förmåner, för
hvilket allt hon enligt sina privilegier var fri från skatt och
tunga. Kyrkor och kloster hade stora skatter af guld, silfver
och andra dyrbarheter, hvilka midt i den allmänna fattigdomen
lågo orörda och onyttiga, endast tjänande att framvisa
en prakt, som förbländade den stora mängden. Då man
visste, att allt detta icke var på rättmätigt sätt åtkommet,
drog reformationsrörelsen med sig, äfven i andra länder, att
man ville tvinga kyrkan att dela med sig af sitt öfverflöd
och återlämna hvad med uppenbar orätt vunnits.
Under de krigsoroligheter, som följde af Kristians
våldsamma inbrott och den därpå följande befrielsekampen,
drabbades kyrkan mångenstädes af sköfling, och de flesta
biskopsstolarne stodo vid kampens slut tomma. Men det mesta var
bärgadt, såsom snart visade sig, då lugnare tider kommo.
Biskop Brask, som ensam höll sig uppe vid lifskraft, hade
också väl vetat bevara sina företrädares välmakt. Han hade
12 biskopliga »hofhåll», af hvilka under ett lydde 100, under
ett annat 60 hemman och gårdar. »Vid alla hofhåll», heter
det, »hade han ladugårds- och ridfogdar samt många andra
betjänter, såsom bryggare, mältare, bagare, mjölnare, fiskare,
tegelslagare, sågmästare, humlemän, dikesvenner, trädgårds- och
svingårdskarlar, skyttar och oxekarlar. Men vid
Linköpings gård och på Munkeboda, där biskopen merendels
residerade, voro de långt flere.» Bland dem uppräknas icke
blott förnämligare, såsom kansler, kapellan, skolmästare,
stallmästare och fodermarsk, utan äfven ringare, såsom kockar,
spelmän, slottssvenner, bösseskyttar, styrmän, smeder m. fl.
I biskopens tjänst »trädde riddare (menas krigsmän) och
förnäma herrars söner, så att han var starkare på folk och
hofmän än själfve riksföreståndaren». Det förmäles vidare, att
han »bodde i härlighet på det af biskop Henrik i Linköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
