Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Daljunkarens första uppträdande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Daljunkarens första uppträdande.
Det händer ofta, att menigheten ej vill gå in på, att en
af kärlek och förhoppningar omfattad person verkligen är död,
utan trots allt skänker sin tillit till de sagodikter, som
berätta, att han ändå lefver. Sturenamnet var i Dalarne så
högt uppburet och den unge herr Nils som äldste arftagaren
däraf så framhållen, ej minst genom Sunnanväders åtgörande,
att dalkarlarne ej lätt kunde hänvisa allt detta till det
förgångna. De måtte ej heller hafva fått någon underrättelse
om Nils Stures död, ty nyheter spredos ej fort den tiden.
Peder Gröm och herr Jakob, som vistades i Norge, voro
däremot bättre underrättade; de togo sig för att genom
en föregifven Nils Sture satta dalkarlarne i rörelse och sålunda
åtminstone hämnas Peder Sunnanväders död. Man sköt fram
en förslagen och äfventyrslysten yngling, hvilken genom sin
ålder och sitt utseende var någorlunda i stånd att gifva sig
ut för Nils Sture samt dessutom förstod att inställsamt lägga
sina ord och blef undervisad om Sturesläktens förhållanden.
Han hette, uppgifves det, Jöns Hansson och påstods vara en
oäkta bondson från Björkestads socken i Västmanland.
Det sades sedan, att han förut tjänat hos en frälseman som stalldräng
och då från denne stulit 40 mark. Han uppträdde i Dalarne
ungefärligen vid den tid, då den verklige Nils Sture dog, samt
visade sig i skick och hållning vara så utrustad, att han kunde
föreställa denne.
Först begaf han sig upp till de aflägsnare dalsocknarne,
Mora, Orsa och Leksand, dit rykten svårare kunde hinna
fram. Här uppgaf han sig vara Nils Sture, som flytt till
Dalarne för att undgå konung Gustafs förföljelse och
misshandlingar. Han hade, berättade han, hållits liksom fängslig
och aldrig kommit inför konungens ögon, utan att denne
dragit värjan och hotat honom med döden. För den
kringstående allmogen talade han ibland gråtande om sin saligen
aflidne fader riksföreståndaren, för hvars själ man borde bedja
ett »ave Maria»; de godtrogna bönderna fingo då tårar i
ögonen och gjorde med honom bön. Han berättade vidare»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vasa400/0188.html
