Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Lödöses upphjälpande
- Klockskatten och klockupproret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var, att I skullen hafva något förbättrat och befäst byn,
menige, riket och besynnerligen den landsändan Västergötland
till nytta och bestånd. Vi förnimma dock, att I hafve där
ganska föga tillgjort, hvilket oss icke mycket behagar. Vi
hafva dock hulpit där mycket till både i ena måtto och andra;
Gud vet, hvad tack vi därutaf förtjänt hafve, eller hvad det
är gjordt före, föga eller alls intet synes däruppå. Därför kunna
vi icke längre tillstädja eller hålla eder slika friheter, bjudandes
eder fördenskull, att I vilje därutinnan förtänkte vara, när den
tid ute är, som våra privilegier innehålla, att I då levereren
in uti vår kammare den skatt, som där utaf byn gå plägar,
utan all förhalning eller skottsmål».
*
Klockskatten och klockupproret.
Då konung Gustaf kom på den tanken att använda
kyrkklockorna till betalning af rikets skuld, skedde det på en tid,
då de såsom handelsvaror stodo högt i pris. Af den
blandningsmalm, hvaraf man göt klockor, kunde man äfven gjuta
kanoner, och de behöfdes i stor mängd under de långvariga
krig, hvilka kejsar Karl V hade att föra såväl mot konungen
i Frankrike som mot den turkiske sultanen. Klockmalm
uppköptes därför begärligt af hansestäderna, hvilka till högt pris
afyttrade den för kejserliga härens behof. Med ett sådant
betalningsmedel kunde man sålunda göra sig hopp om en
förmånlig uppgörelse. Å andra sidan förbisåg ej konungen,
att denna gärds upptagande skulle möta stora svårigheter.
Församlingarna sågo i sina klockor icke blott en dyrbar
ägendom, öfver hvilken konungen icke ägde rätt förfoga, utan äfven
vigda och signade helgedomssaker, hvilka ej med själaro kunde
mistas. Synnerligen var detta fallet i landsbygderna. Därför
hade man på herremötet i Uppsala (jan. 1530) beslutit att till
en början affordra denna gärd endast af städerna samt
därstädes från hvarje kyrka uttaga näst den största klockan.
Man fann dessutom rådligast att därom särskildt förhandla
med menigheterna. Två riksråd afsändes därför genast till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vasa400/0259.html
