- Project Runeberg -  Gustaf Vasa ett 400-års-minne /
298

(1896) [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkliga förhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

noga få ut sin stadgade anpart, hvarigenom biskopsämbetena
i själfva verket blefvo ställda på ett slags arrende. I de nya
regleringarna började han dessutom gå vida utöfver Västerås
recess, i det han ej nöjde sig med att taga en anpart af
»biskopsbordet», utan tvärt om anvisade en sådan åt biskoparne,
hvarigenom han i verkligheten bemäktigade sig själfva
inkomstkällan. Sin inre kyrkliga myndighet, sådan Västerås
ordinantia kringskurit den, bibehöllo biskoparne i öfrigt
oantastad, där ej konungen i enskilda fall fann för godt att
ingripa, och det gjorde han visserligen ofta.

De båda förnämsta stiften, Uppsala och Linköping, hade
länge stått obesatta och förvaltats af konungens sysslomän,
som för hans räkning uppburo tionden och andra intäkter;
någon del af de influtna medlen användes emellertid till
stiftens eget bästa. Slutligen blef konungen betänkt på att
återbesätta dessa båda stift. Laurentius Petri, den nye ärkebiskopen,
fick visserligen till en början bättre villkor, än han kunnat
vänta sig, men det mesta af Uppsala domkyrkas egendom
var och förblef i kronans våld. I Linköping valdes,
sannolikt genom konungens tillskyndelse, Johannes (Magni eller
Haquini) till biskop, men denne afsade sig ämbetet efter
kort tid, då han ej kunde reda sig i den ställning, hvari det
genom den stränga reduktionen kommit. Det heter om honom,
att han

hade intet annat att göra
utan äpplegårdar stikta och rödja,
åker och humlegårdar rätt försann
bekymrade han sig om som en man,
stenbroar på gator och vägar lägga,
timmer och ved, hur man det skulle hugga.


Biskopsstolen stod sedan åter en lång tid obesatt. Den
kyrkliga reduktionen i stiftet pågick obehindradt. Fogdarne
fingo befallning att »granneliga låta uppregistrera all den del,
där är kvar på biskopsgården i Linköping». Gården, det gamla
biskopshuset, skulle för konungens behof »förses med oxar
och fetalier» samt »med mak rätteligen tillpyntas». Det mesta
och dyrbaraste af kyrkornas klenoder framletades efterhand
och bortfördes. Där fordom biskop Brask haft sin hofhållning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vasa400/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free