Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försökt smålandsräfst. Ny uppresning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man borde därför snart »vara förtänkt, att några af samma
sällskap må så straffade blifva, det andra måga se därvid.»
Mot de sydliga landsändarne Värend och Möre, hvilka
befunnos hafva svårast försyndat sig, var man emellertid
besluten att förfara vida stängare. Bötesbeloppet så väl i oxar
som i silfver blef här ansenligt förhöjdt. Därtill fingo de
bötesskyldige behålla sin frihet endast mot handsträckning af
förmögna och väl anskrifna bönder; erhölls ej denna, insattes
de i fängsligt förvar på Kalmar slott, tills böterna blifvit till
fullo utbetalda. Likaså höllos äfven borgesmannen i fängsligt
förvar af fruktan, att de efter truppernas aftåg möjligen skulle
taga sig ett annat sinne och undandraga sig sin
betalningsskyldighet.
Denna stränghet fick en helt annan verkan än
dalkarlsräfsten och åstadkom just motsatsen mot hvad man åsyftat.
Fogdarnes hårda förfaringssätt vid bötesbeloppens uttagande
uppretade sinnena på det högsta. En mängd bönder, som
blifvit utarmade, så att de måst gå ifrån gård och grund,
drogo sig in i de djupa skogarna, där de bildade farliga
fribytarband. Till dem sällade sig en stor del af dem, som
lösgifvits ur fängelset eller lyckats fly därifrån; ty äfven dessa
funno sig vanligen utarmade. Under benämningen
»skogstjufvar» gjorde de sig snart fruktade; de plundrade adelns
gårdar och ihjälslogo konungens befallningsmän, hvar de
kommo åt. Den gamle Arvid Vestgöte, som länge innehaft
Kalmar slott, var för den våldsamhet, som onekligen tillhörde
hans lynne, synnerligen hatad. Det samma var, om än i
mindre grad, fallet med Gudmund Slatte, hvilken efter
Gottfrid Sures död fått Nydala sig anförtrodt. Båda sågo nu sitt
lif stundeligen hotadt.
Icke desto mindre ökade konungen sin stränghet genom
nya åtgärder, hvari bönderna icke kunde se annat än ett
ingrepp i sin häfdvunna äganderätt och sitt lagliga näringslif.
Redan förut hade han förbjudit utförandet af oxar till det
danska området, där de hade närmaste afsättningsplats och
högre betalades; det skedde för att åt de svenska städerna
bereda ett bättre pris på denna vara. Nu hölls (1537) vid
Svante Stures bröllop i Nyköping ett rådsmöte, då än mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
