Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arfföreningen. Förföljelsen mot de svenska reformatorerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Thuresson, Svante Sture, Birger Nilsson (Grip), Abraham
Lejonhufvud och Lars Thuresson, som alla voro konungens
fränder. Sista rummet intogs af tre inkallade biskopar,
nämligen ärkebiskopen Laurentius Petri samt biskoparna Botvid i
Strängnäs och Henrik i Västerås.
Beslutet om arfföreningens upprättande lär enligt en
krönikas berättelse hafva föregåtts af en öfverläggning, som af
konungen inleddes. Han lär då hafva framhållit, att den
föreslagna åtgärden vore lika mycket till rikets som till hans egen
ätts förmån, enär man komme att blifva fri från faror och
oordningar, som vid tronledighet lätt inställa sig i ett valrike,
då det kunde hända, att »landet göres till en tummelplats
och kronan till en boll, som flyger händer emellan».
Särskildt varnade han för faran af utländsk inblandning. Det
märktes redan, sade han, att »mäktige furstar lystrade efter
den svenska spiran», och det kunde då lätt hända, att »riket
fölle tillbaka i de danskes händer». Därefter afträdde konungen
och lät församlingen i hans frånvaro rådpläga. Då han åter
inträdde, tillkännagafs, att beslutet fattats i enlighet med hans
vilja.
Den 4 januari 1540 försiggick den högtidliga akt,
hvarigenom arfmonarkien förklarades vara upprättad. Det
egendomliga ceremonielet och de högtrafvande ordalag, som
därvid begagnades, ledde sitt upphof från Konrad von Pyhy.
Konungen utsträckte sitt blottade svärd; i det han med hög
röst yttrade: »I namn Guds faders, sons och den helige andes
och utaf den allsmäktige Guds kraft och makt, hvilken oss
och alla våra konungslige och furstlige lifsarfherrar från
arfvinge till arfvinge unte och förlänte äro, öfver eder och alla
våra undersåtar på jorden att styra och råda, utsträcke vi
detta rättvisones svärd öfver eder till ett vittnesbörd. Och
till en försäkran träden här nu till och rören svärdet med
edra lekamliga finger vid den trohetsed och plikt till
görandes, som I oss och våra arfvingar nu tillbjuden». De
närvarande vidrörde då svärdet och aflade knäböjande eden, hvilken
dem förestafvades af kansleren. Till ytterligare underpant af
sin försäkran begingo de slutligen nattvarden. Prinsarne
Erik och Johan voro vid denna arfföreningsakt tillstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
