Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nya regementsformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mer och mer ordnadt skrifvardöme, hvilket, osvenskt som det
är till sitt ursprung, blifvit betecknadt med det utländska
namnet »byråkrati». På denna grundval gällde det nu att i
de särskilda landsändarne upprätta en byråkratisk ortstyrelse,
som skulle uttränga eller rent af upphäfva den gamla svenska
landskapsförfattningen. Sannolikt med afseende på det ännu
alltjämt okufvade Småland gjordes början därtill med
götalandskapen. Första steget togs i det till Småland
angränsande Västergötland. Konungen hade där en förtroendeman,
på hvilken han kunde fullt lita, uti Gustaf Olofsson Stenbock
till Torpa, och en annan, på hvilken han likaledes satte högt
värde, uti ståthållaren på Älfsborgs slott Severin Kijl.
Från Örebro begaf sig konungen, åtföljd af
regementsråden och hela sitt kungliga hof till Älfsborg. Där skulle
enligt aftal hållas ett möte med konung Kristian eller hans
sändebud angående betalningen af nämnde konungs skuld
samt några klagomål, som man från svenska sidan hade att
anföra. Danska sändebud infunno sig väl, men någon
benägenhet att nu förhandla röjdes hvarken på ena eller andra
sidan, hvarför ärendet uppsköts till afgörande på ett nytt
möte i Kalmar längre fram på året. Helt andra tankar och
planer voro nämligen nu i görningen. Sändebudsmötet aflöstes
af ett landskapsmöte, på hvilket stadfästes och beseglades
den arfföreningsakt, som i Örebro blifvit uppgjord. Därpå
utfärdades (10 april) en närmast för Västergötland afsedd
»regementsform», hvilken, säger Tegels krönika, »konung
Gustafs kansler herr Konrad von Pyhy lagt sin hjärna i blöt
före och sammansatt efter hans kongl. maj:ts befallning».
Den byråkratiska styrelseform, som här satts i system, var
tvifvelsutan ämnad att framdeles snart nog tillämpas äfven i
andra landskap än Västergötland.
I spetsen för landskapets styrelse ställdes Gustaf
Olofsson Stenbock som regementsråd och ståthållare. Närmast
under honom förordnades som öfriga styrelsemedlemmar en
underkansler, fyra »medråd» samt en sekreterare. Sidoordnad
med dessa civile styresmän och i vissa fall delaktig i deras
»regemente» var en militärbefälhafvare, »ridtmästaren», hvilken
i spetsen för en »rote» af krigsmanskap skulle med väpnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
