Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stilleståndet med Dacke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begingos såsom förut. Något fredslugn i Östergötland blef det
ej heller, fastän Dacke efter den med honom ingångna
dagtingan dragit sig tillbaka till Småland och där höll sig stilla;
måhända intog han i det småländska Skede en afvaktande
ställning. Konungen förnam i sin nära omnejd »skalkar och
löst sällskap, hvilka något mera till buller eller obestånd än
till något godt benägna äro». Från sjösidan oroades till och
med Stegeborg och dess närmaste omgifning af kustens
fribytare, hvilka ditkommo med sina skärbåtar. I slutet af
månaden lämnade, måhända därför, konungen Stegeborg och
slog sig ned på säteriet Hendelö vid Bråviken, en mil från
Norrköping. Han beklagade sig då öfver »de bönder af
Misterhults skär, som kommo dit till Stegeborg, litet förr, än
vi drogo dädan». Man borde »hafva noga akt och tillsyn
allestädes där i Stegeborgs skär, att den andra förrädarehop måtte
bekomma hvarken salt, korn, malt eller mjöl». Kunde man få
fatt några af dem, skulle man »så beställa låta, att de måtte
blifva tagne vid halsen och så förvarade, att de icke undkomma».
Konungen fann det osäkert nästan öfverallt i riket,
ej minst i det landskap, där han ännu uppehöll sig. Till sina
befallningshafvande i Stockholm skref han: »Det krut I ännu
hit förskickat hafve vill intet förslå, förty det går flux krut
till på de skärmytsler, där hållas understundom»; särskildt
befallde han dem att »skicka samma krut till Stegeborg, att de
af lägret kunna låta hämta det dädan, när det behöfves».
Germund Svensson inberättade, att han skickat fartyg åt
Blekingssidan för att tillse, om Dacke eller några af hans parti ämnade
gifva sig ut ur landet med sitt röfvade byte. Detta fann
konungen onödigt, »efter vi», skref han, »endels väl förnimme,
att förbemälde Dacke och hans sällskap näppeligen till sinnes
äro att fly någorstäds, medan den menige man både därnere
och desslikes häruppe hafva uppreste varit och äro honom
så bifällige och bevågne». För resningens spridning till
Västergötland var han orolig, helst som Gustaf Olofsson förklarat
sig ej kunnat sätta upp mer än 200 ryttare. »Däröfver», skref
han, »äre vi så fast bekymrade, att vi icke lätteligen vete,
hvad vi svara skole». Ett danskt sändebud, Göran Körper,
hade anländt till Leckö, men kunde för den rådande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
