Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arfföreningsriksdagen i Västerås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
städerna uppgifva, huru stort bidrag enhvar af dem kunde lämna
till rikets försvar vid påkommande krig. Konungens
befallningsmän skulle noga tillse, huruledes de vid inträffande
uppbåd skulle »på det allra iligaste veta bringa folket tillhopa»;
det var hvad vi med vår tids uttryckssätt skulle kalla den
förste begynnelsen till en mobiliseringsplan. Vid möjligen
inträffande nederlag eller annan stor fara skulle anordnas ett
allmänt folkuppbåd, till hvilket i Småland hvar femte man, i
de öfriga landskapen hvar sjätte man borde hålla sig redo;
på det sättet ådagalades den öfvervägande betydelse, man
åtminstone i nödens stund ville tillmäta det småländska
krigsfolket. Till Stockholms försvar skulle ständigt hållas minst
800 man, och för hufvudstadens samt slottets »bespisning»
fastställdes omfattande, till en del rätt våldsamma åtgärder.
I närmaste sammanhang med försvarsplanen stod det
beslutade ordnandet och underhållet af de allmänna landsvägarne,
hvilka skulle »genom den menige mans tillhjälp och
omkostnad rymmas och upprödjas, efter som det af konungens
fogdar förordnadt och tillsagdt blefve, på det man måtte genom
alla vägar utan fara framkomma både från Nylödöse till
Kalmar, så ock från Kalmar till Stockholm, desslikes alla andra
nödtorftiga vägar.» Dessutom skulle Tiveden af allmogen i
kringliggande härader upprymmas, »så att man lätteligen
kunde draga däröfver med vagnar.» Vid de stora vägarne,
hvilka nu förnämligast betraktades som »härstråter»,
bestämdes de vapenplatser, där krigsfolket från närliggande orter
skulle först samla sig. Äfven dessa skulle med tiden befästas;
till dem hörde Uppsala, Gripsholm, Svartsjö, Stegeborg och
Kronoberg.
Till riksrådets närmare sammanslutning kring konungen
togs på denna riksdag det första steget. På det konungen
»icke måtte dagligen med många ärenden blifva beladen och
bekymrad», beslöts nämligen, att två riksråd, som månatligen
finge ombytas, skulle ständigt åtfölja honom. För den första
månaden förordnades Johan Thuresson och Ivar Fleming, för den
andra Lars Siggesson Sparre och Abraham Lejonhufvud, för
den tredje Gustaf Olofsson Stenbock och Svante Sture, o. s. v.
Detta märkliga riksmöte hade försiggått i samma stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
