Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Vasas byggnadsverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konungasöner, som mången gång suttit vid den gamle grundläggarens
sida kring spiseln i den stora rikssalen. Den yngste sonen,
på hvars arfslott Gripsholm sedermera föll, har i rikt mått
ökat antalet af slottets dystra fängelseminnen. Och äfven
den sist lefvande konung, som med någon tillstymmelse af
skäl kallade sig vasaättling, har i detta slott suttit fången.
I Stockholms närhet reste sig Svartsjö slott, till hvars
byggnad togs sten från Sigtunas gamla murar. Tynnelsö, som
af Konrad Rogge blifvit uppfördt till betydande höjd och
försedt med starka murar, torde ej hafva tarfvat någon synnerlig
förbättring. På den vid Uppsala belägna åsen, där Gustaf
Vasa under befrielsekriget åsett Gustaf Trolles antåg och
sedermera låtit afrätta Peder Sunnanväder, påbörjades 1549 en
slottsbyggnad, hvars äldsta del var tornet »Styrbiskop»; tre
år före konungens död blef slottet färdigt på södra sidan och
fick därefter någon tid kvarstå i sitt för öfrigt ofullbordade
skick. Byggnadsarbetet leddes af en italiensk byggmästare;
virket togs från det gamla, under befrielsekriget förstörda
akademihuset samt från det nedbrutna gråbrödraklostret (vid
»Klostergränd») och två utdömda kyrkor. Västerås slott, som under
befrielsekriget nästan förstörts, blef af Gustaf efterhand
återställdt och utvidgadt; hans äldste sons fängelserum visas där
ännu. Örebro slott, hvilket från 1525 varit lämnadt i förläning
åt Lars Siggesson, blef åtminstone nödtorftigt återställdt
och underhållet; en af de större salarne därstädes hette
»konungsgemaket». Slottet blef sedermera helt och hållet ombyggdt
af Gustafs yngste son, hertig Karl.
Det på riksdagen 1544 fattade beslutet om Vadstenas
befästande sattes redan följande år i verket, då därstädes
påbörjades uppförandet af ett starkt slott, som tillika skulle blifva
ett kungligt praktpalats. Under ledning af två utländingar,
arkitekten Bulgrim och byggmästaren Jakob Wee, företogs
detta arbete till konungens stora belåtenhet. Byggnadssten
hämtades hufvudsakligen från de utdömda klostren i Skeninge
och Alvastra. För beredande af nödigt utrymme måste flera
af stadens byggnader nedrifvas; deras ägare fingo ersättning
genom öfverlåtelse af klosterjord. Borggården omgafs med
starka vallar, på hvilka kanoner uppställdes. Till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
