Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Gustaf Vasas byggnadsverk.
- Bergverken och grufdriften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de blifva på den plats, där de nu äro, sedan må de stå deras
eget äfventyr.» Under loppet af 1545 hade man icke
kommit någon väg med det motsträfviga borgerskapet, och konungen
blef då alltmer otålig. »Efter de», skref han, »ingalunda vilje,
dit man dem hafva vill, och där de kunna blifva riket och
sig själfve mera nyttige, än där de nu äre, synes oss
fördenskull bättre och mera rådligt vara (hvar, Gud förbjude, något
hårdt påträngde), att I hellre låta sticka elden på de prackors
näste, än de skulle blifva fienderna till del». Under loppet
af följande åren fick emellertid konungen till slut sin vilja fram;
han var van att icke släppa af med mindre.
*
Bergverken och grufdriften.
Från början af sin regering hade Gustaf haft sin
uppmärksamhet fäst på de stora malmtillgångar, som den svenska
jorden gömmer i sitt sköte. Hvad man af dem kunde få fram
i dagen, behöfdes endast alltför väl till upphjälpandet af
rikets drätsel, och äfven för egen del tyckte han särdeles om
metalliska skatter. Bergverken blefvo därför städse föremål
för en synnerlig omvårdnad, hvilken för deras framtida
utveckling haft en ej ringa betydelse.
De långt utsträckta anspråken på statens äganderätt
tillämpades därför begärligt och i möjligen största omfattning på
grufvor och malmfyndigheter. Konungen uttalade mer än en
gång oförtäckt den grundsatsen, att »alla malmberg i Sverige
lyda till Sveriges krona». Enligt denna grundsats tillerkändes
åt kronan nyupptagna fyndigheter, så vidt görligt var, och
enligt Västerås recess togos af henne i besittning de kyrkan
tillhöriga andelarne i bergverken; enskilde personer bibehöllo
väl de dem med laga rätt tillkommande andelarne, men
tillhöllos att gifva kronan behörig »afrad» därför och betraktades
i följd däraf alltmer som förpaktare, hvilka ställdes under
uppsikt och kunde från sin äganderätt skiljas, om kronans »ränta»
genom deras förvållande blef mindre, än påräknadt var.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vasa400/0467.html
