Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska kriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Storfursten visade sig synnerligen nådig mot ärkebiskopen
och uttryckte vid ett af sammanträdena sin önskan att få höra
ett religionssamtal mellan denne och en af de lärdaste ryska
prästerna. Det blef villigt efterkommet; ärkebiskopen talade
i början på latin och den ryske prästen på grekiska, men
storfursten kunde ej begripa någotdera språket. Det
öfverenskoms då, att samtalet skulle af båda föras på grekiska och,
allt som det fördes af en tolk för storfursten uttydas på ryska.
Men tolken, som illa förstod de teologiska konstuttrycken, gaf
storfursten sådana tydningar, att en af de närvarande svenska
herrarne, hvilken förstod både grekiska och ryska, ej kunde
återhålla sitt löje. Storfursten lät då inställa samtalet, men
till vedermäle af sin nåd hängde han öfver ärkebiskopens axlar
en tung guldkedja och förärade honom andra skänker. Det
ofta upprepade talet om svenska mäns okunnighet, hvilken
skulle hafva nödgat konungen att vända sig till utländingar,
får genom detta lilla uppträde en belysning; kunnigt svenskt
folk hade konungen att tillgå såväl i början af sin regering
som vid slutet.
Den 3 april anträdde sändebuden sin hemresa och
framkommo den 10 till Viborg. Dagen förut dukade Mikael Agricola
under för resans besvärligheter; han afled i närheten af
Euräpää, då man på hans begäran skulle hjälpa honom upp af
släden. I maj återkommo sändebuden till Sverige och
mottogos med glädje af konungen på Strömsholm, där han som
bäst var sysselsatt med att anlägga en sätesgård. Sedermera
hemsändes efter hand de svenska trupperna till Finland.
Det i Moskva uppgjorda fördraget stadgade en fred på
40 år. För bestämmandet af gränsen skulle ett möte hållas
vid Vuoxen 1559. Ostörd handelsförbindelse mellan
Novgorod och svenska orter fastställdes; äfven uppläts af svenska
köpmän fri väg till Moskva, Kasan och Astrakan. Sin
bekräftelse af detta fredsslut meddelade konung Gustaf till en
rysk beskickning, hvilken, 100 man stark, i juli anlände till
Stockholm, hvarefter han »lät med ståtliga föräringar i
förgyllda silfverkredents dem affärda».
För underhandlingen vid det aftalade gränsregleringsmötet
skulle det år 1323 afslutna fredsföredraget i Nöteborg läggas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
