Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handeln och köpstäderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är de gode män, där i Stockholm bo, att få oss alla de
ulfvar i skogen löpa, lika så möjligt är det oss att afskaffa
alla landsköpare här i landet. Annat svar uppå denna tid
veta vi icke gifva uppå den artikel.» Ordalagen visa
tillräckligt, att han fasthöll vid grundsatsen, om han än något
gaf efter i tillämpningen.
På ett rådsmöte i Uppsala 1546 uppsattes stadgar till
handelns reglering, närmast i syfte att afhjälpa den dyra tid,
som länge varit rådande. Spannmål skulle ej få säljas eller
köpas dyrare än efter den markegång, som uppgjordes på
distingsmarknaden i Uppsala. Landsköpsmän skulle »platt
förbjudne och aflyste vara»; ville någon »bruka köpenskap
och borgarenäring, då må han med borgarena stadens tunga
draga». Ingen fick »med främmande mans pänningar handla
och vandla»; detta förbud torde närmast varit riktadt mot
ocker, men omfattade i själfva verket hvarje försök till
bankrörelse. Handelsrättighet skulle endast meddelas åt den, som
ägde nödig yrkesskicklighet, och i hvarje köpstad skulle
tillsättas några borgare att däröfver hafva tillsyn. Köpmän
fingo icke efter godtycke drifva handel med hvilka varor som
helst, »utan», heter det, »den som vill vara en krämare,
skall alla tider handla med kramgods och en annan med
annat slikt, ehvad det helst vara kan, lärft, örter eller speceri,
somlige med allehanda kläde, somme med salt, humle, fisk,
smör och annat slikt». I alla städer skulle onyttigt folk tid
efter annan utmönstras, »på det bönderna måge ock bekomma
någon hjälp till deras åker och äng, när de behöfva».
Skeppsfarten skulle inskränkas till bestämda stapelstäder och enhvar
af dem hafva sig föreskrifvet, huru många skepp finge till
sjös brukas. Stapelstädernas köpmän skulle införa utländska
varor från tillverkningsorterna, »på det de icke genom många
mäns händer gå måtte och fördyrade blifva.»
Konung Gustaf nitälskade för en vidsträcktare
utbredning af Sveriges handel med utlandet. Med Lybeck hade
en fredlig uppgörelse träffats, i följd hvaraf staden erhöll
tullfrihet i Stockholm, Åbo, Kalmar och Söderköping. Därmed
voro emellertid ej lybeckarne nöjda; de trådde efter
återvinnandet af sitt forna handelsvälde, hvilket ej längre kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
