- Project Runeberg -  Växternas skyddsmedel emot yttervärlden /
40

(1890) [MARC] Author: Bengt Lidforss
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Skydd mot vinden - 5. Skydd mot köld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

emellertid redan afhandlade, och vi öfvergå därför till de
skyddsmedel, genom hvilka växterna skydda sig mot
köldens skadliga invärkningar.

                                         —————


5. Skydd mot köld.

Förfrysning. — Snöns betydelse som skydd. — Knoppfjäll. — Stark
kutikula; behåring. — Växternas sömn; sensitivan.


Det yttre förloppet, då en växt förfryser, är allt för
känt för att här behöfva omordas. Om de förändringar,
som af frosten förorsakas i växtens inre, hade man länge
en alldeles falsk uppfattning; man trodde nämligen, att
vattnet i cellernas inre frös till is och att cellerna
härigenom sprängdes sönder och förstördes, eftersom vattnet
i motsats till andra kroppar utvidgar sig, då det
öfvergår från flytande till fast form. Senare undersökningar
ha emellertid ådagalagt att bildningen af is aldrig tar sin
början i cellens inre, utan att vattnet vid frysningen
prässas ut ur cellerna och som kristallformiga nålar
afsätter sig i cellmellanrummen. Isbildningen som sådan
är därför ej orsaken till växternas förfrysning, och detta
förklarar i viss mån det egendomliga förhållandet, att det
ej alltid behöfs en temperatur under vattnets fryspunkt
för att en växt skall dö af köld. Å andra sidan kunna
många växter utan att skadas tåla en ganska långt
gående isbildning i cellmellanrummen, ja, somliga fjällväxter
kunna till och med bli så styfva af köld, att de springa
sönder som glas, när man vidrör dem, och ändå lefva upp
på nytt så snart solen tinar upp dem. Af särskild vikt
är emellertid det sätt, hvarpå upptinandet försiggår, ty
många frusna växter, som vid sakta upptining kunna
behålla lifvet, dö ohjälpligt om de hastigt bringas i ett
varmt rum. Man är ännu ej fullt på det klara med på
hvad sätt kölden egentligen åstadkommer de rubbningar
i urslemmets inre byggnad, som göra växten oförmögen
att lefva; i somliga fall synes döden förorsakas af


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vaxtskydd/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free