Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA KAPITLET.
Anledningar till denna undersökning;
dess syfte och begränsning.
fMar jag sysslade med förarbetena till de offentliga
föreläs-^ ’ ningar, som jag vårterminen 1895 höll vid Göteborgs
Högskola om »Svenskan som skriftspråk», och då jag därvid sär
-skildt granskade förhållandet mellan vårt bildade, lediga
um-gängestal å ena sidan och den allmännast brukliga,
opersonliga skriftspråksstilen (»normalprosan») å den andra sidan,
fäste jag mig (bland annat) vid »normalprosans» förkärlek
för satsförkortningar (i vidsträckt betydelse), där det lediga
umgängestalet afgjordt föredrager fullständig sats, helst
huf-vudsats. Det var lätt att se, huru denna skiljaktighet borde
förklaras. Skriftspråket, och framför allt dess mest typiska
stilart, normalprosan, vill ju framställa tankegången i strängt
ordnad och lätt öfverskådlig gestalt; det logiska åtskiljandet
af öfverordnade och underordnade moment bör därför
tydligt angifvas i språkformen. Den logiskt underordnade
tanken blir bisats, och bisatsen kan ytterligare — när den
logiska koncentrationen och öfversiktligheten så kräfva —
sammandragas till s a t s d e 1. Genom denna utvecklingsgång
måste ofta det, som det okonstlade talet skulle utsäga i finit
verbalform, i skrift framträda såsom substantiv.
Då vi veta, att vårt skriftspråk under sin utveckling
ofta, alltför ofta och i alltför hög grad, låtit leda sig af de
litteraturspråk, som hos främmande folk tidigare vunnit fasta
former, så kunde man ju redan a priori vänta, att
verbalsubstantiven, nomina actionis, i vårt
skriftspråk skulle röja utländska inflytelser, som blott i mindre
Göteb. Högsk. Årsskr. XIV: j
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
