Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål, av Sture Arvidsson - Ståltyper och användningsområden - 37. Seghärdningsstål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ståltyper och användningsområden
Krom-manganlegerade seghärdningsstål.
Ännu långt innan det av kriget försämrade försörjningsläget
tvingade teknikerna i de flesta länder att börja arbeta med
legeringsbespa-rande stål, nedlades ett omfattande arbete på att få fram billigare
seg-härdningsstål genom att ersätta nickel med andra legeringsämnen
För lägre hållfasthetsfordringar har man också kunnat tillgodose kra
ven med ståltyper, som äro legerade med endast krom eller mangan
eller med dessa ämnen i kombination. Det är den ständigt stegrade
massproduktionen av billiga men högklassiga produkter inom
maskinindustrien, framför allt bilproduktionen, som verksammast
bidragit till dessa ståls utveckling. Stålen ha därför också speciellt i
Amerika blivit föremål för de stora bilproducenternas intresse. Av tabell 17
framgår några av de vanligare stålen, som kunna hänföras till dessa
typer och som bruka tillhöra standardtillverkningen vid de svenska
stålverken.
Tabell 17. Exempel på seghärdningsstål legerade med krom
och mangan.
Tillverkare Beteckn. Ungefärlig legeringshalt Seghärdat i dim. 25 mm ø
Sträckgräns kg/mm2 Brottgräns kgmm2 Förlängning ^-N %
% Mn % Cr
Uddeholm 7 M 8 0,80 — 48 65 23
Bofors N 82 1,10 — 48 70 20
Sandviken 8 M 1,2 5 — 60 75 20
Uddeholm 9 M 10 1,00 — 55 80 21
Bofors NR 932 1,10 0,50 75 85 18
Brukskoncernen C 844 1,00 1,00 85 95 16
Krom-molgbden(vanadin)legerade seghärdningsstål.
Då man vill undvika nickel som legeringsämne vid högre
fordringar på hållfasthet än som kan tillgodoses med krom-manganstål,
ha framför allt molybden och vanadin kommit till användning i
kombination med krom. I Tyskland har en serie sådana stål blivit
standardiserade, och de svenska stålverken ha liksom beträffande
krom-nickelstålen länge tillverkat krom-molybden- och
krom-molyb-den-vanadinstål i nära överensstämmelse med DIN-normerna, vilket
framgår av tabellerna 18 och 19. Dessa stål äro fullt likställda med
krom-nickelstålen beträffande hållfasthetsvärden men äro överlägsna
beträffande svetsbarhet och varmhållfasthet. Den senare egenskapen
gör sig gällande genom bättre bibehållande av hållfastheten vid
temperaturer upp till c:a 550°C, varför krom-molybdenstålen lämpa sig
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
