Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metaller och metallegeringar, av Pehr Lagerhjelm - Aluminiumlegeringar - 93. Bearbetning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Metaller och metallegeringar
råda undertryck i ugnsrummet. När en smälta tagit upp gas, kan
man delvis få bort denna genom att metallen får komma i beröring
med torr luft. Härvid användas antingen oxidlösande flusser, eller
också skummas metallens yta, så att den hålles ren. En omröring
och neddoppning av zinkklorid eller salmiak i smältan befordrar
gasavgivningen. Vill man få bort stora mängder gas, sker detta bäst
genom att gjuta upp legeringen i klackform, då den vid stelnandet
avger gas. Klacken omsmältes sedan för gjutning. Att erhålla fullt
gas-ITia legeringar är praktiskt taget omöjligt. Gashalten uppträder ofta
som blåsor vid härdningen av tunnare halvfabrikat och som porer i
gjutgods.
För smältningen äro grafitdeglar bäst. Gjutjärnsdeglar kunna
användas men måste strykas invändigt med slammad kaolin och
vattenglas för att motverka, att smältan tar upp järn.
Gjutning i sand bereder inga speciella svårigheter, om man
iakttager vissa vid aluminium nödvändiga försiktighetsmått. Metallen
måste skummas väl och får icke falla eller spruta in i formen utan
skall flyta in lugnt. Stigande gjutning är att föredraga. Före gjutningen
bör formens yta torkas med en gaslåga, så att ingen fukt finnes,
som kan orsaka porositeter i gjutgodsets yta. Med hjälp av väl
placerade sjunkhuvuden och konstlad kylning medelst inlagda
järnstycken kan man reglera stelningen, så att håligheter undvikas.
Kokillgjutning av aluminiumlegeringar går relativt lätt på grund av
den låga gjuttemperaturen. Kokillerna äro av tackjärn och eventuella
kärnor av värmebeständigt stål. Kokilltemperaturen hålles vid 300° C,
och avkylningshastigheten regleras med kokillsmörja. För övrigt måste
man på praktisk väg komma till lämpligt gjutförfarande. Olika
legeringar betinga ofta olika kokiller. Som specialförfarande av
kokillgjutning tillämpas pressgjutning, som visat sig mycket användbar vid
massfabrikation.
Smidning, valsning och pressning.
Alla legeringstillsatser höja formförändringsmotståndet hos
renaluminium. Legeringarna Al-Mg med hög Mg-halt äro svåra att bearbeta,
legeringarna Al-Cu-Mg komma därnäst, medan Al-Mg-Si är relativt
lätt att forma. Många gånger visar det sig omöjligt att kallforma
gjutgods eller göt utan sprickbildning, varför man måste tillgripa
varm-bearbetning för att bryta ned den grova kristallstrukturen efter
gjutningen. Legeringar, som äro svårare att bearbeta, såsom t. ex.
hög-legerade Al-Mg, låta sig ej varmsmidas eller -valsas efter gjutningen,
230
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
