- Project Runeberg -  Vid hemmets härd /
248

(1890) [MARC] Author: Carl Aaron Swensson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

248 VID HEMMETS HÄRD.

genast akterut och kastade en pröfvande blick på
kompassen. ’’Du är ett halft streck ur kursen,”
sade han skarpt till mannen vid rodret och åter-
vände till sin post.

«Ni måste styra noggrannt,” sade den resande,
"då ett halft streck kan vara af så stor vigt.”

’Ja, ett halft streck kunde mången gång föra
oss rakt på klippan,” svarade han.

Så afven i det dagliga litvets - Ettihalftistieck
från sanningen, och vi äro på falskhetens skär.
Ett halft streck från ärlighet och vi kunna: styra
rätt på brottets klippor. Och så vidare med alla
slags laster. Ingen når till bergstoppen på en
gång — det går steg för steg; man fäster sig ej
mycket vid "små synder”, men
hur lätt blifva de ej lifsfarliga
skär.

En fader var en dag syssel-
satt i en mörk källare i sitt
hus, dit man endast kom ned
genom en lucka i golfvet. Hans
lilla treåriga dotter ville gerna
komma till honom och ropade:
<<Är pappa der? Huru skulle
jag få komma ned till pappa?
Det äralldeles mörkt. "Sant,
mitt barn,” sade fadren. "men
jag står här vo mörktetikock

Den bekante Spurgeon säger: För några da-
gar sedan läste jag en liten treflig anekdot. En
liten flicka tillfrågades hvilket hon föredroge, att
bo hos faster Mary eller faster Jane, båda voro
ju så snälla och goda. Flickan svarade, att hon
helst önskade blifva hos faster Jane, emedan hon
alltid satte de bakade tårtorna och bakelserna på
en så låg hylla, att det ej var svårt att taga dem,
när hon ville. En del lärare tala mycket godt och
vackert till barnen, men de göra det för utstyrdt,
de lägga det på en för hög hylla. Andra äro en-
faldiga och lägga bakelsen lågt, och det tycka
barnen om. Har du någonsin hört talas om den
pastorn, som begagnade så stora och höga ord i
sina predikningar, att en för-
samlingsmedlem sade till ho-
nom: ’’Jag tänkte din Mästa-
re hade sändt dig att föda får,
men du predikar så, att jag
tänker han sändt dig att föda
giraffer.” Lägg dina bakelser
lågt!

En bibelqvinna hade ofta be-
sökt en man, som var i bekym-
mer för sin själ, och för honom
framlagt evangelii ljufliga löf-
ten, utan att hon dock kunde

jag ser dig, fastän du icke kan Nils Nelson, Sekret. för Scandinavian märka, att han stannade för

se mig. Hoppa ned, jag skall
taga emot dig.” ’"Men pappa,
jag kan icke se dig!” "Det vet jag, mitt barn, men
då jag står här kan intet ondt hända dig om du
kommer.” Lilla Maria öppnade sina ögon så
stort som möjligt, men kunde ingenting se. Hon
tvekade något, men fattade ändtligen mod, hop-
pade och fångades i sin faders armar.

Några dagar derefter, då Maria åter såg luckan
öppen och visste, att fadern var der nere, ropade
hon: Får jag hoppa, pappar öl Strax mitt
barn,” svarade fadren, men hann knappt till stäl-
let, förr än hon i sin barnsliga glädje och tillför-
sigt hoppade i hans armar. Då hon höll honom
om halsen, sade hon: "Jag visste väl, kära pap-
pa, att jag icke kunde falla, då du var der.”

Aid Society, Galesburg, Il.

något enda af dem. "Huru är
det med er i dag,” sade hon,
då hon åter besökte mannen. Meden djup suck
sade han: "Jag sitter ännu fast i samma dy.
Ingenting tar på mig.” ’Jag skall säga er,” fort-
for bibelqvinnan, "hvem Ni är lik, och med det-
samma hvarför Ni sitter qvar i samma dy. Ni
är lik en man, som fallit i vattnet och icke kan
simma, men ligger der och kafvar och sparkar
och sjunker allt djupare. Då kommer en stark
simmare och ropar till den sjunkande mannen:
’Jag är stark. Jag både kan och vill rädda er;
men Ni måste upphöra med ert sparkande och
bråkande. Tag ett djupt andetag, lägg händer-
na tätt intill sidan, håll er helt stilla och Zita på,
att jag skall rädda er. Men om Ni icke vill hålla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:50:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vidhemhard/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free