Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ONMEDOMSELIRPET.
frågar, I gamle, huru länge tillåten I, att detta får
fortfara? Betrakten ännu en gång den hemska
taflan och fällen sedan eder dom.
Jag har skildrat ungdomslifvets skuggsidor och
dervid varit mera mångordig än jag ämnat.
Skuggsidorna hafva, jag medger det, här och der
varit mycket mörka. Jag gjorde likväl ungdo-
men stor orättvisa, om jag lade hela skulden på
honom derför. Han är förvisso långt ifrån skuld-
fri, men föräldrarne, de gamle, hafva ock härvid-
lag stor skuld. I allmänhet intresserar man sig
icke nog för ungdomen. Den känner sig ofta stå
ensam utan alla sympatier från de äldres sida,
och när man vandrar ensam, då kommer man
lätet på villospår. Så med ungdomen. «Huru
många prester, kyrkoråd och föräldrar äro icke
beklagligt liknöjda uti detta stycket. Om de få
äta sura frukter, så må de skylla sig sjelfva. Vi
behöfva en förbättring härvidlag, om icke vår
ungdom skall helt förloras både för stat och kyrka.
Kommen ned, I gamle, med kärlek och värme till
de unge, och I skolen ej behöfva arbeta förgäf-
ves! Många föräldrars hufvudlösa barnauppfost-
ran bidrager ock att göra skuggorna mörka. Mån
gen gång går den ut på att öfvertyga barnet an-
tingen, att det är en nolla eller ett snille. Båda
delarne äro oftast lögn. Men så uppfostras å ena
sidan ängsliga odågor eller oborstade vilddjur och
å andra sidan pösande små professorer och för-
argliga förståsigpåare i allting. Af sådan sådd
kan man man ej vänta en vacker skörd. Dock
vare nu nog sagdt derom.
Jag sade, att vi sett skuggsidorna. Finnas då
inga ljusa? Jo, ungdomen har i sanning sina för-
tjenster. Här behöfver jag dock ej vara så vid-
lyftig, ty vi unge hafva ju namn för att helst vilja
se den ljusa sidan. Detta är ock en af ungdo-
mens förtjenster. Jag älskar det friska och glada
ungdomssinnet, som ej ännu blickar ut 1 verlden
genom sotade glasögon. <Sjelf önskar jag lik
Amerikas älskliga damer alltid förblifva ung om
ej i år såsom de, så dock olik dem i sinnet. Det
ligger någonting skönt och tilldragande uti ett
friskt och gladt sinne, och detta tillhör framför-
allt ungdomen. Här må med dräpande prosa
invändas, att ungdomsglädjen är en frukt af
okunnighet och oerfarenhet. Men jag frågar,
äro dessa eviga surmular och vandrande utrops-
tecken icke lika okunniga? Jag blott frågar. Så
265
mycket är visst, att en kristen har all orsak att
vara glad, antingen han är gammal eller ung.
Jag älskar dernäst ungdomens uppriktighet.
Falskhet och skrymteri äro, när de finnas hos
ungdomen, ett lån från de gamle. Det är natur-
ligt för de unge att visa sig sådana som de äro.
Men icke alla unga äro naturliga. Det är likväl
en förtjenst hos ungdomen, att man om många
af dem ännu kan säga, att de icke hafva kastat
förstäldhetens fint broderade men gift-färgade
mantel öfver skuldrorna. Jag älskar och ungdo-
mens kärlek och tro. Finnes misstänksamhetens
onde genius hos ungdomen, så har han farit vilse
på vägen till sqvallersystrarnes kafferep eller de
knotige gamle gubbarnes middagsbjudning. Jag
nekar ej, att han så far vilse understundom. Nej,
det är alltför sant. Men när man är ung, tror
Det miss-
troende, som dödar all huslig lycka och gör kär-
leken landsflyktig, som förgiftar umgängeslifvets
man gerna alla menniskor om godt.
glädje och ger vänners
förtroende en kindpust,
känner man icke mycket till. Och när man tror
mycket, så älskar man ock mycket. Man känner
deltagande och ömhet för alla, med hvilka man
umgås. Den kalla ungdom, man understun-
dom finner, som med sin köld kunde komma en
grönländare, som har umgåtts med isberg på
nära håll, att frysa, är ej värd sitt namn.
Jag högaktar den sanna ungdomens kärlek och
sjelfförsakelse. Märken den der ynglingen, huru
han uppoffrar sina förtjenster för sina gamle för-
äldrar. Sen den der unga qvinnan, som gång
efter annan lemnar sin sparpenning åt sin behöf-
vande fader! Sådan ungdom förtjenar beröm i
denna frostbitna ålder, då hjertats ädlaste känslor
så ofta äro förfrusna.
Dock har ungdomen äfven sina pligter. TJag
nödgas här vara så kortfattad som möjligt. För-
ut har jag sagt, att ungdomslifvet är en vårtid.
På våren skall man så det man vill skörda på
hösten. Så är ock ungdomslifvet en såningstid.
Det är sant äfven här: det man sår,
skörda. I ungdomen bör derför god och ädel
säd utsås. Denna utsås genom, men ej blott
genom flitig skolgång. Skolgång är nyttig, och
då sås månget ädelt sädeskorn, men man kan å
andra sidan gå i skola hela lifvet igenom och
andåsicke så mycken ädel säd En god och
kristlig bildning förändrar och förädlar ej blott
skall man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
