- Project Runeberg -  Vid hemmets härd /
321

(1890) [MARC] Author: Carl Aaron Swensson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nn äs an

IV. "SVENSK-AMERIKANSKA BILDER.

A. sSikolbilder.

I& Paxton- och Rock Island-interiörer.
5 PAXTON.
KOLLIFVET i våra svensk-ame-
rikanska läroverk är icke på långt
) när så enformigt som man kun-
3 de tänka. Disciplinen är sträng
YR och kårandan moraliskt god,
men det hindrar platt icke, att det
alltid händer något af intresse, ja,
att det humoristiska ock tager ut sin
rätt. Skolhistorier finnes det godt
om både från Paxton och Kock
Island.
+
+

& Skolsjukan (morbus Scholaris)

d var sällsynt nog i det gamla Paxton.
Klimatet var godt inom och utom hus, och allt
gick efter brödrakärlekens gyllene regel. Eleven
hade ej så stora anspråk då som nu, och väl var
det, ty tillgångarne voro efter anspråken, d. v. s.
ringa. Paxton ligger på en vacker slätt och
«College Hill” är dess vackraste del. ’Val-
halla”, ty så kallade vi matsalen, var en af de
bästa byggnaderna. I öfra våningen funnos fyra
studentrum hvilka voro bland de bästa som den
tiden hade att bjuda på. De voro små, utan
garderob och med utmärkt tillgång på frisk luft
vintertiden. Matsalen var liten och borden
smala, i form af en sjua. En af kamraterna
hade skolsjukan ett år. Jag minnes det godt
emedan jag hade min plats vid bordet midtemot

dörren. Eleven i fråga var gammal och bedagad

(32

och hade gjort mångahanda erfarenheter, innan
han kom till Paxton; Han tyckte ganska bra
om skollifvet, men mycket illa om studierna.
Slutligen föll han offer för ofvan omtalade sjuka.
Symptomerna voro tydliga. Anfallen började
på måndags f. m. och räckte till lördagsförmid-
dagarna. Vid middagsbordet på veckans sista
dag kom han nyrakad och småsmilande, intog
sin plats vid bordet och åt som en hel karl, och
så fortsatte det tills måndagsmiddagen. Då bör-
jade han se mulen och olycklig ut, på qvällen
kom han icke alls, och sedan fingo kamraterna
bära mat till honom tills — nästa lördag middag.
Vi blefvo snart nog vana vid saken, och företeel-
sen blef både tal- och skrattämne. Men perso-
nen i fråga blef ej ledsen för det, och rätt som
det var, hade skoltiden fått vingar och vår vän
stod på heta stenen, nej, inför ministerium, blef
prestvigd och nu ser han så frisk och färdig ut,
att ingen menniska skulle någonsin kunna tro,
att han under så lång tid plågats af en så svår
sjukdom i det gamla kära Paxton.

Det var i religionsklassen en tidig morgontim-
ma i ’"Skärselden”") i Paxton, tro vi. Skolpoj-
karne voro nästan utan undantag mognade män.
Nu höras de välkända stegen på trappan och
man blir strax i ordning inne i klassrummet.
Doktorns silfverlockar voro icke fullt så hvita då

+y Studentnamn på en af skolbyggnaderna.

t)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:50:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vidhemhard/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free