Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKE OMBEDD 329
brudparet, och alla tärnorna på samma sätt efter
dem. På väg från kyrkan, sedan vigseln egt
rum, fingo tärnorna första platsen och marskal-
karne sista, ett i sanning betecknande drag. Mar-
skalkarne visste ej med visshet, hvilken tärna de
ansågos tillhöra för aftonen, men denna ovisshet
skingrades, då de efter akten måste lemna ifrån
sig den sjal, som de under ditmarschen beordrats
bära på venstra armen. De hulpos derigenom
till den uppmuntrande, romantiska slutsats, att
sjalen, tärnan som mottog den, och marskalken
som lemnade den, skulle anses utgöra ett slags
helt. Hvar de tre tärnor, som inga marskalkar
egde, fingo sina sjalar ifrån, är ännu en gåta för
mig. Armkrokspromenader, enkeleken och an-
nat sådant, som nu anses som temligen oskyldigt
i sjelfva Rock Island, var det rakt icke på den ti-
den, och huru det än är, så kan man aldrig glöm-
ma de gamla goda reglerna, äfven om tron på
dem i viss grad upphört. Tvångsåtgärder kunna
äfven dervidlag verka sin egen motsats, och flera
tidiga förlofningar kanske både slötos och brötos
proportionsvis under Paxton-tiden, än hvad för-
hållandet numera är vid hvilket som helst af våra
svensk-amerikanska läroverk. «Rättvisa i allt!
Och synodens nuvarande teologie studerandes
giftermålsbalk synes redan utöfva den föga önsk-
liga verkan, att vi få ett ogift prestestånd, som
snart ser lika öfvergifvet och lefnadstrött ut, som
trots alla besten i den mörka medeltiden.
En snäll, vacker och beskedlig flicka kan möjligen
lockas att tycka om en Augustana-student, äfven
sedan han tillhör seminarie klasserna, men har
han kommit i ’""svartrocken”, synes det blifva svå-
rare för honom att lyckligt och väl komma i det
heliga äkta ståndet. Eller kanske det är derför,
att sedan bryr han sig icke om att försöka? Hvem
vet?
I Paxton gingo alla till kyrkan, lärare och ele-
ver, lika regelbundet som klockan går. Doktor
H. predikade alltid sjelf, såsom regel åtminstone,
och det voro vi alla belåtna med. På läktarn
presiderade doktorns Hanna vid orgeln, och straxt
invid satt fru H.,en ädel och väl uppfostrad qvinna,
som slutade sitt lif alldeles för tidigt, om vi men-
niskor förstå någonting. Zon kände Paxton-tiden
bättre än någon annan och hade en omdömes-
förmåga så skarp, så rättvis och på samma gång
så kristlig, att man i allmänhet kunde med abso-
lut förtroende lita på hennes utslag. Men vi äro
1 kyrkan. På läktaren sutto regelbundet alla ele-
ver, som kunde sjunga. Församlingens sjungande
ungdom gjorde Ne På så sätt blef för-
samlingssången fyrstämmig och hjertlig och man
stämdes för att höra predikan. När predikan bör-
jade, så togos straxt många anteckningsböcker
fram. Det var en god tanke, och än i dag är det
en verklig hvila att se igenom dessa minnen.
Mera derom en annan gång. Det må dock nu
nämnas, doktor H:s ämnen voro alltid tilltalande,
färska och originela. Predikan var kort, och så
kunde middagen serveras i tid. Måltiden var
bättre än på andra dagar; på söndagen fingo vi
äfven till middag smör på bordet. Sedan följdes
vänner bland kamraterna ofta till hvarandras rum
och då samtalades om predikan, sången och an-
deliga ämnen samt söndagsskollexan för efter-
middagen.
Ty kl. 3 hölls den engelska: söndagsskolan.
Prof. Reck var föreståndare. . Han och hans fru,
båda nu ingångna i den eviga hvilan, hade hvar-
dera sin klass i skolan. De fleste elever, som
icke voro lärare, hörde till prof. Recks egen klass.
Man sjöng ur ’"Sunday School Book,” men en-
dast så der 25 sånger ungefär. Klassarbetet var
trefligt. Man studerade en af dagens texter, och
vi tillbragte många trefliga stunder i prof. Recks
sällskap i den engelska söndagsskolan i Paxton.
Nu var klockan ungefär fyra. Hvad skulle man
göra med resten af eftermiddagen? En del fa-
miljer plägade efter söndagsskolans slut bjuda
elever från skolan hem med sig att stanna en
stund och så äta qvällsmat. Doktor H:s familj
var intet undantag, och vi kände oss alla särskildt
glada och stolta, när inbjudningen kom från det
hållet.
<<Asagård” låg ien trädgård, ett stycke från
landsvägen. En smal gata med en gångbana af
plank vid ena sidan ledde till huset, som var en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
