- Project Runeberg -  Vid hemmets härd /
382

(1890) [MARC] Author: Carl Aaron Swensson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

382

allt: Cjag blef ilsanning Hörtjusti nopean an
vacker, Lincoln är vacker, men Austin är vack-
rare. Midt i staden står den ofantliga kapito-

liebyggnaden, uppförd af huggen granit. Den
påminner mycket om kapitolium i Washington,
D.C: Kostnaden blir emellan 4 och 5 millioner
dollars. Vår svensk-lutherska kyrka ligger på
en utmärkt vackert belägen hörntomt helt nära
kapitolium på Congress Avenue. Der står en en-
kel, men rymlig tegelkyrka och bakom henne ett
skolhus, som nu användes till pastorsboställe.
Tomten är stor nog för uppförandet af ett rym-
ligt pastorshus bredvid kyrkan. Vår församling
i Austin har uppoffrat med riklig frikostighet, pa-
stor Stamline har arbetat hårdt, men så synes
allting nu stå 1 blomstring. Vi fingo ett mycket
godt intryck af vår församling i Austin.

På vår första dag i Austin blefvo vi bjudna på
bröllop ute på landet. Vi reste dit ut i sällskap
med pastor Stamline. Vägen var förtjusande
ivacker fuSvenskarnes derutervoromettirtretliet;
snällt och angenämt folk att göra bekantskap
med deänsatuvarmNdenbNetarstenen
Bröllopsbordet dignade
afmycken och sodömattREatfrisksckomnjas
minnes hvad vi fingo. Kött och ham” af flera
slag, kalkon, färsk fisk, stekt, kokt; corn, bönor,
tomatoes, flera slags ostkaka, päron, apelsiner,
pudding jtvårelerttretsasskipe is olemtere
slagskcake fram ralltEtukisönvaldsddES
smakligt. De goda farmarne omtalade, huru
fattiga de kommit till Texas och huru rikligt Gud
välsignat dem. En hade fått en
$OO:0OF PE aACKeTettF ATT SAVIANO Sad
öfver sitt nya hemland. Vi tänkte, båda två be-
sökarne, att folket i norr skulle skynda till Texas,
innan andra upptogo landsträckorna, ifall de
kunde se hvad vi sågo. Stora, fattiga familjer lyc-
kas utmärkt med den lönande bomullshandte-
ringen.

lika het som i Kansas.

inkomst af

På måndagen besökte vi en af de svenske ban-
brytarne i Texas, gråhårsmannen, riddaren och
konsuln Svante Palm. Vi blefvo, mycket vil
mottagne af den silfverkrönte småländingen. Hr
konsuln har ett ovanligt stort och värdetullt bib-
liotek, hvilket han höll på att ordna i en för ända-

VID: HEMMETS HÄRD,

målet särskildt uppförd treflig byggnad. Vi till-
bragte ett par ytterst angenäma timmar i hr
konsulns sällskap. Biblioteket är ett af de största
om icke det största privatbibliotek på denna si-
dan Atlanten och omfattar alla olika afdelningar
inom literaturens verld.

Vi bedja om ursäkt om vi uttala det hopp, att
hr konsuln, som är barnlös, gör ett svensk-ame-
rikanskt läroverk till sitt barn och arftagare i fråga
om denna konst- och literatur-skatt, så att det
Palmska namnet må lefva i evärderliga tider
bland Amerikas svenskar.

Hvem har icke sett Amerikas storartade slätt-
land? Somliga säga, att ’’prairien” icke är vac-
ker. ’’De gustibus non est disputandum” sade man
1 skoldagarne, och det betyder, att smakfrågan
kan ingen menniska förklara. Skogen är skön
på sitt sätt, och så äro bergen med deras friska
bäckar och hvita nattmössa. Men o, hvad ’""prai-
rien” också är skön!

Här kan man andas så fritt, så obehindradt
som i ett Guds paradis. Man känner, att det
finnes godt om rum. "’Prairien” är ungdomens
symbol. Så stor, så skön, så oförsökt! Men
hvilken framtid! Amerikas ’’prairie”-stater äro
och blifva landets bästa delar, der rikedom, fram-
åtskridande, intelligens och ’framtiden” sjelf
blifva bofasta.

Och derför, när ånghästen på våren bär rese-
nären utöfver de grönskande fälten, känner han
sig gripas af en underbar känsla. Han öppnar
kupefönstret,han fråssar på den friska luften, och
den obeskrifligt lifvande brisen torkar stadsdam-
met från hans ansigte. Han säger icke ett ord.
Tyst känner han, huru synkretsen har vidgats
och hvad verlden och lifvet ändå äro stora. Man
fröjdas öfver sin tillvaro, och är han en kristen,
så värmes hans hjerta vid tanken på Guds kärlek
och trofasthet, och ’"prairien” har fått hålla en
predikan för honom om den tid, då tidens och
rummets gränser icke skola utgöra någon broms
på andens utflykter i de himmelska rymderna.
Derför är "prairien” mig kär. Jag ser den aldnis
utan att känna mig yngre, starkare och vid bättre
mod.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:50:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vidhemhard/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free