Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖTANKAR OCH SMÅBILDER.
läsare åtminstone ett utdrag. Efter några inle-
dande anmärkningar fortsätter hr Hudson så-
lunda:
Det synes, som hade man begärt, att en prak-
tisk affärsman skulle frambringa välkomsthels-
ningen, på det man skulle få höra något om upp-
fostran från hans synpunkt. Jag måste medgifva,
att frågan om våra söners och döttrars uppfostran
har för mig varit ett olöst problem, till hvilket
jag återvändt från tid till tid. Då jag betraktar
resultaten af våra utmärkta uppfostringsmedel,
fria skolor, elementarläroverk, seminarier och uni-
versitet, försedda med nyare tidens uppfinningar
och beqvämligheter, ledda af öfverlägsna män
och qvinnor, lofvande ynglingar den bästa och
ginaste vägen till en rätt uppfostran, — då jag
undersöker resultaten af allt detta, synes det mig,
att det måste vara något radikalt orätt någonstä-
des. Det må vara i hemmet bakom skolan, eller
i tidsanden, eller i den allmänna brådskan, som
hindrar oss från att vara grundliga i någonting,
så är ett likväl säkert, att landet från Atlantiska
till Stilla hafvet är fullt af ett ytligt uppfostradt
ungt folk. Den amerikanske ynglingen jagar ef-
ter en lätt syssla, som kan ge honom en respek-
tabel inkomst. Det, som gäller gossarne, gäller i
lika grad flickorna. Amerikanska gossar sättas
numera mycket sällan i lära i något nyttigt handt-
verk och landets stora industrier söka utländska
gossar för sitt arbete, och dessa skola i den när-
maste framtiden intaga platsen såsom mästare i
fabrikerna, under det den amerikanske ynglingen
skall söka en bokhållareplats på deras kontor.
Om största felet ligger i hemmet eller skolan,
skall jag ej försöka afgöra, men hvarje affärsman
vet, att nio utaf tio arbetssökande unga män och
qvinnor önska att blifva skrifvare, bokhållare eller
att få någon annan lätt sysselsättning. Det är
något i den luft och ande, som omgifver de större
uppfostringsanstalterna, hvilket förleder flera än
tillbörligt af de unge att söka beträda de vanliga
embetsbanorna, hvilka redan äro mer än fylda af
både medelmåttiga förmågor och odågor.
Den unge man, som med deklamatorisk effekt
kan säga: "Jag kom för att begrafva Cesar, ej
för att prisa honom”, eller som kan diskutera frå-
gan: "Skall republiken upprätthållas”, är en allt
för stor vältalare för att blifva förman i en verk-
stad. Han studerar hellre lag och bereder sig
387
att blifva den mest onyttiga medlem i samhället
— en politisk kannstöpare. Flickorna lära att
smeta färg på väf, fuska litet i musik och franska
samt ’"graduera” utan att kunna angifva grän-
serna för det county, 1 hvilket de bo, och utan
att kunna förfärdiga ett klädesplagg eller laga ett
ordentligt mål mat.
I hvad afsigt uppfostra vi våra gossar och flic-
kor? Hvarför sträfva föräldrar år efter år för att
kunna betala sina barns skolgång? De sträfva att
bereda dem för lifvets arbete. I skolan borde de
lära lydnad och ihärdighet, de verktyg, med
hvilka de kunna utbildas till lärda män och för-
ståndiga arbetare. Fadern säger ömt: "John
visar tecken till märkvärdiga anlag”, och läraren
säger till lärjungen: ’ Måhända talar jag till vår
framtida guvernör eller president, och John
upptäcker snart hos sig de gryende anlagen till
framtida storhet. Att lära sig ett handtverk, se-
dan han gjort denna upptäckt, kan ej komma i
fråga för "John". Han inträder i praktiska lifvet,
väntande att blifva president, och dyker upp om
15 eller 20 år såsom bokhållare i en minuthandel.
I hemmet, som är barnets första skola, borde
framhållas de sanningar, som utgöra grundvalen
för samhällets helsa och lycka, d. ä. gossar och
flickor borde utvecklas till förståndiga och arbet-
samma medborgare.
Om gossen i hemmet och skolan lärde sig inse,
att det är bättre göra någonting väl än att jaga
efter ett oupphinneligt ideal, och att det är bättre
att vara en god mekaniker än en för sitt kall illa
lämpad läkare eller lagkarl, så vore dermed för-
sta steget taget i att utbilda honom till en dug-
lig och nyttig menniska.
Lärarens inflytande på lärjungarne och hans
framtida lif är stort. Vi glömma i allmänhet gan-
ska snart grammatiska regler, filosofiska fakta
och det lilla latin vi lärde i skolan ur de många
läroböckerna, men bilden af läraren är outplån-
ligt intryckt i vårt sinne. Hans utseende, hans
klädedrägt, hans sätt att vara, hans åsigter, hans
egendomligheter, med ett ord hans personlighet
stannar qvar och utgör en märkbar faktor vid
bildandet af vår egen karaktär. En af Tysklands
mest framstående lärare sade en gång till kejsa-
ren: "Gif mig de första sju åren af undersåtar-
nes lif, och jag skall villigt lemna återstoden, ty
jag skall då skrifva landets lagar.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
