- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
493

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII - Vinden vände bladen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vinden vände bladen

— Du kunde ha förklarat det för henne, Karl Gustaf
Stiernborg!

— Ja, men jag ville inte. — Nå, säg det då rent ut!

Ja, det var klart att man borde ha skött det hela på ett

annat sätt, om man inte varit ung och dum. Men hur
hade Livia burit sig åt? Adel hade i går anförtrott honom
att det var hans skolkamrater som med ett vidrigt skämt
upplyst honom vem som var hans far. Ritat upp en
ko-tavla på svarta tavlan. Adel Värdig M. Livia Värdig. F.
okänd. Nehej, F. Karl Gustaf Stiernborg.

Stackars pojke!

Hon behövde heller inte ha varit så stram första gången
de träffades igen och han frågade efter Adel. Hur mår
han? Bra. Hur går det för honom i skolan? Bra. Han ska
väl utbilda sig till något när han slutat skolan? Ja.

Om hon behandlat honom på rätt sätt, hade mycket
varit annorlunda.

När hon markerar att Adel hör till tjänstfolket och inte
behöver ny kostym, då ligger det nära till hands att
tänka: du kan ju försöka hålla honom nere på den nivån!
Men när han själv kommer emot mig med sin barnsliga
beundran, då smälter jag. Ingen har beundrat mig .. .
åjo, men inte så . . . och jag beundrar honom . . . det är
underligt att plötsligt ha funnit en son att beundra. Så
vital, så snabb i uppfattningen. Första generationens vilja
att slå sig fram och samtidigt med en instinkt som strax
hjälper honom till rätta i vår miljö . . . Min dumhet den
hösten, den bar rik frukt. . . attentatet som var så
meningslöst har fått en mening, för jag har vunnit min son.
Om jag bara mäktar behålla hans aktning och beundran?
Tänk om han en gång ser ner på mig och anklagar mig?

493

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:52:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vindblad/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free