- Project Runeberg -  Vitter kalender 1872 utgiven af Upsalastudenter /
199

(1872) [MARC] - Tema: Almanacs and calendars
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thore: Signes lilla hjerta - Första brefvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

så Vår Herres mening) eftersom haa skapat unga
flickor och unga karlar, Som gå här i veriden och
titta på hvarandra. Oeh nu just var det så tomt i.
mitt lijeita, det behö/de någon att fästa sig vid, —
och så kom Arthur. Ung, vacker, elegant, liflig och
varm ..«en hänförande kärleksförklaring i
solnedgångens rosenskimmer och aooompagnerad af
fogel-sång och böljornas sakta, brus, — ja, jag vore inte
Bigne, jag tror inte jag vore en rätt Eva ens, om
inte mitt lilla tomma lyerta skulle ha gladt sig åt att
nu ändtligenfå ett innehåll, ett mål, få någon att
drömma otn, att svärma för, att älska.

Visserligen såg jag honom nu för första
gången, men så hade han i stället sett mig flera gånger
förut Hvar det liar skett, det har han emellertid
aldrig velat säga. I hela tvä år hade han i tysthet
iillbedt mig, sade han, — nu såg han mig från
jakten, der han var ombord, och kunde omöjligen
motstå det gynsamma tillfället att ändtligen en gång få
förklara sig. Hans kamrater landsatte honom, —■ och
så kom han till mig. Sitt kort lemnade han inom
de första minuterna och .... ja, så sutto vi der och
talades vid ungefär en timma, och när han sedan
skildes från mig (stackars gosse, han flck lof att gå
hela den långa vägen in till staden), så voro vi båda
”du” och så hade jag lofvat honom .. w. ja, inte
något möte., för det vet jag väl inte passar en
välupp-fostrad flicka, men att jag skulle sitta och läsa på
samma ställe qvällen derpå vid samma tid. Och det
kan du vara säker på, lilla Ebba, att inte fick han
någon kyss den gången. Nog bad han derom, men

Bedan träffades vi ofta på samma ställe. Jag
ville, att .han’skulle gå .opp till pappa och, få hans
samtycke till vår föriofning, men då blef hän alltid
ledsen < och talade om sin andryga familj, — och på;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:55:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vitterkal/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free