Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur »Bref till Roderik»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308 BREF.
det, hvarmed du fordom mottog min personliga
tillgifvenhet. Äfven jag är en i kaligrafiskt afseende
misslyckad skrift, som dessutom i denna världens
tryckeri blifvit på ett betänkligt sätt tilltygad af
välmenande men otvagna händer. Dock torde äfven åt
denna skrift hafva blifvit beskärd den lyckan, att
uttala en och annan tanke af renhet och sanning. Bland
dessa tankar intages, i mitt eget tycke, ett mycket
framstående rum af den, som säger mig vara din vän.
XV.
Luzern d. 19 juli 1873.
.... Länge har jag varit betänkt på att skrifva
till dig, men jag ville först komma till ett riktigt
vackert ställe, ett ställe, där jag utan afprutning
kunde säga: »Här är skönt». Det kan jag säga här
i Luzern. Detta är det vackraste, jag sett, och
förmodligen det vackraste, jag någonsin får se. Här
har jag ändtligen något, som alldeles afgjordt pekar
mot himmelen. Hvad jag älskar detta smaragdgröna
vatten, dessa kantiga Alper, dessa kronor af evig
snö. Så måste ock ett barn af tiden, om det vill
komma himmelen mycket nära, afkläda sig all jordisk
yppighet, allt jordiskt känslo- och tankeprål. Denna
från himmelen fallna snö, som, i trots af sitt fall,
försmår att låta sig upplösas och uppmjukas af
någon den jordiska solens värme, utan liksom satt
sig i sinnet att förbida den yttersta dagens allt
förvandlande eld - från den blåser en uppfriskande
vind in i min själ. Mot detta är allt annat, som jag
sett, rätt obetydligt . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
