Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Orkanen 1865. Rop uppe i luften. En ballong bortförd i en hvirfvelvind. Fem resande. Hvad som tilldrager sig i gondolen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ögonblick. De resande i ballongen voro tydligen
energiska menniskor, som kunde se döden i ansigtet; man
skulle icke hafva hört en enda yttring af knot halka
öfver deras läppar. De voro beslutna att kämpa ända till
sista ögonblicket, att göra allt för att fördröja sitt
nedstörtande. Gondolen var blott ett slags videkorg, som
icke kunde ega någon bärighet, och det fans ingen
möjlighet att uti den hålla sig uppe på vattenytan, i
händelse den fölle i hafvet.
Klockan 2 befann sig ballongen på en höjd af knappt
100 meter öfver vågorna.
I detta ögonblick hördes en röst, rösten af en man,
hvars hjerta var otillgängligt för fruktan. Denna röst
svarades af icke mindre kraftiga stämmor.
— Är allt utkastadt?
— Nej, ännu fins det 10,000 francs i guld!
En tung påse föll genast i hafvet.
— Höjer sig ballongen?
— Något, men det dröjer inte, förrän den sjunker igen.
— Hvad återstår då att kasta öfver bord?
— Intet!
— Jo — gondolen!
— Hängom oss fast i nätet, och i hafvet med
gondolen!
Detta medel var verkligen det enda och sista att
lätta ballongen. Linorna, som qvarhöllo gondolen,
afskuros, och ballongen steg nu 600 meter.
De fem resande hade klängt upp i nätet ofvanför
ringen och blickade ned i afgrunden, hållande sig fast i
maskorna.
Man vet, med hvilken statisk känslighet luftballongerna
äro begåfvade. För att framkalla en förflyttning
af dem i vertikal rigtning är det tillräckligt att kasta
öfver bord det lättaste föremål. Den i luften sväfvande
apparaten förhåller sig såsom en våg af matematisk
noggrannhet. Man inser således, att, då den lättas från en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
