Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Lefver han? Nabs berättelse. Fotspåren. En olöslig fråga. Cyrus Smiths första ord. Bekräftelse på hvems fotspåren voro. Återkomst till bostaden. Pencroff förskräckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nöja sig med att doppa sin näsduk i bäcken, hvarpå han
springande återvände till grottan.
Lyckligtvis var den genomdränkta näsduken nog
för Gideon Spilett, som blott ville fukta ingeniörens
läppar. Det friska vattnet frambragte en nästan
ögonblicklig verkan. En suck smög sig ur Cyrus Smiths
bröst, och han försökte till och med uttala några ord.
— Vi skola rädda honom! — sade korrespondenten.
Nab började åter hoppas vid dessa ord. Han
afklädde sin husbonde för att undersöka, om något sår
fans på hans kropp. Hvarken på hufvudet, bålen eller
lemmarna syntes några kontusioner, ej ens ett skafsår,
hvilket var öfverraskande, då Cyrus Smiths kropp hade
bort blifva kastad af bränningarna bland klipporna; till
och med hans händer voro oskadade, och det var svårt
att förklara, att ingeniören icke bar något spår af de
ansträngningar, han måst göra för att komma öfver
klippraden.
Men denna omständighet skulle få sin förklaring
senare. När Cyrus Smith kunde tala, skulle han
berätta, hvad som händt honom. För ögonblicket gälde
det blott att återkalla honom till lifvet, och sannolikt
skulle man uppnå detta mål genom att gnida honom.
Det var också detta, man gjorde medelst matrosens blus.
Uppvärmd af denna hårdhändta behandling, rörde
ingeniören armarna sakta, och hans andhemtning började
försiggå regelbundnare. Han hade hållit på att dö af
utmattning, och utan korrespondentens och hans kamraters
ankomst skulle det hafva varit ute med Cyrus Smith.
— Du har då trott, att din husbonde var död? —
frågade matrosen Nab.
— Ja, död! — svarade Nab. — Och om Top inte
fått reda på er, och om ni inte kommit hit, skulle jag
hafva begrafvit min husbonde och sjelf dött bredvid
honom!
Man ser, hvarpå Cyrus Smiths lif hängt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
