- Project Runeberg -  Den hemlighetsfulla ön /
109

(1894) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. En uppfinning af ingeniören. Frågan, som sysselsatte Cyrus Smith. Uppbrottet till berget. Skogen. Vulkanisk mark. Tragopanerna. Muflonerna. Den första platån. Nattlägret. Käglans spets

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

steka detta präktiga villebråd, hvarmed vi genast skola
smörja kråset!

— Men hvem har tändt upp den? ... — frågade
Pencroff.

— Solen!

Gideon Spiletts svar hade sin fullkomliga rigtighet.
Det var solen, som uppgjort denna eld, hvilken väckte
Pencroffs förvåning. Matrosen ville icke tro sina ögon,
och han var så förbluffad, att han icke föll på den
tanken att fråga ingeniören om, hur härmed förhöll sig.

— Ni har då ett solglas, herr Smith? — sporde
Harbert.

— Nej, mitt barn, men jag har gjort mig ett.

Och nu visade han den apparat, hvaraf han begagnat
sig. Den bestod helt enkelt af de två glasen, som han
tagit ur sin egen och korrespondentens klocka. Efter
att hafva fylt dem med vatten och hopfäst deras kanter
med litet lera, hade han sålunda skaffat sig ett rigtigt
solglas, som, koncentrerande solstrålarna på mycket torr
mossa, antände densamma.

Pencroff betraktade apparaten och såg sedan på
ingeniören utan att yttra ett ord. Hans blick sade desto
mera. Var Cyrus Smith i hans ögon icke just en gud,
så syntes han honom dock säkert vara mer än en
menniska. Slutligen återfick han talförmågan och utropade:

— Anteckna detta, herr Spilett, anteckna det på ert
papper!

— Det är antecknadt, — svarade korrespondenten.

Biträdd af Nab, uppsatte matrosen derefter spettet,
och sedan vattensvinets inelfvor blifvit vederbörligen
uttagna, stektes det såsom en vanlig digris framför en klar
och sprakande eld.

Hålan hade åter blifvit mera beboelig, icke blott
derigenom att gångarna uppvärmdes af elden, utan äfven
emedan skiljeväggarna af sten och sand blifvit lagade.

Såsom man ser, hade ingeniören och hans kamrat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:57:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vjhemligon/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free