- Project Runeberg -  Den hemlighetsfulla ön /
145

(1894) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Uren ställas. Pencroff nöjd. Misstänkt rök. Röda åns lopp. Lincoln-öns flora. Dess fauna. Bergsfasanerna. Känguruerna förföljas. Agutin. Grant-sjön. Återkomst till Spiseln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

längre mot norr. Sannolikt fans någonstädes ett aflopp,
och utan tvifvel borde detta anträffas i granitmuren. När
allt kom omkring, var denna sjö intet annat än en
ofantlig behållare, som ån småningom fylde, och dess
öfverflödiga vatten måste taga kosan till hafvet genom något
fall. Om så var förhållandet, trodde ingeniören, att man
möjligen kunde begagna sig af detta fall och låna dess
kraft, som nu förspildes utan nytta för någon. Man följde
alltså stranden af Grant-sjön och besteg sedan platån,
men efter att hafva tillryggalagt än en mil i denna
rigtning, hade Cyrus Smith ännu icke lyckats upptäcka
afloppet, hvilket emellertid måste finnas.

Klockan var nu half fem. Förberedelserna till
middagen fordrade, att nybyggarna begåfvo sig hem. Den lilla
truppen vände därför om, och följande den venstra
stranden af Barmhertighetens flod, ankommo Cyrus Smith och
hans kamrater till Spiseln.

Der gjorde man nu upp eld, och Nab och Pencroff,
hvilka naturligtvis fingo köksbestyren på sin lott, den
ena i sin egenskap af neger, den andra derför att han
var sjöman, stekte utan uppskof agutierna, af hvilka man
tog rundligt för sig.

Efter slutad måltid upptog Cyrus Smith, just då hvar
och en ämnade gå till hvila, ur sin ficka några bitar
mineralier af olika slag, men han sade endast:

— Mina vänner, detta är jernmalm, detta
svafvelkis, detta lera, detta kalk, detta kol. Se der, hvad
naturen skänker oss, och se der hennes del i det allmänna
arbetet. I morgon begynna vi vår!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:57:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vjhemligon/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free