Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Öfvervintringen bestämdt besluten. Den metallurgiska frågan. Besök på Räddningens holme. Säljagt. Ett piggsvin tillfångatages. En sengångare. Den s. k. catelaneska metoden. Tillverkning af jern. Huru man får stål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppskötos till den följande dagen. Qvällsvarden tillagades,
en prägtig eld flammade framför hyddan, stekspettet
vändes, och kl. 8 lågo alla nybyggarna — undantagandes
en, som vakade för att vidmagthålla elden, i händelse
att något farligt djur ströfvade omkring i närheten —
försänkta i en djup sömn.
Följande dagen, den 21 April, begaf sig Cyrus Smith,
åtföljd af Harbert, på väg till det ställe, der han redan
tagit ett malmprof. Han påträffade lagret i jordytan,
nästan vid åns källor och vid foten af en bland bergets
förgreningar i nordost. Denna på jern särdeles rika malm
passade fullkomligt för den reduktionsmetod, som
ingeniören ämnade använda, d. v. s. den catalaneska metoden,
ehuru något förenklad, såsom den förekommer på Korsika.
Den egentliga catalaneska metoden erfordrar
uppförandet af en liten masugn, i hvilken malmen och kolet,
lagda skiftesvis i lager öfver hvarandra, förvandlas och
reduceras. Men Cyrus Smith ville inbespara detta
besvär och af malmen och kolet helt enkelt bilda en
kubisk massa, midt in i hvilken han ämnade leda luften
från sin blåsbälg. Helt säkert var det detta förfaringssätt
som användes af Tubal-Kain och de första bergsmännen
på jorden. Men hvad som lyckades Adams sonson, hvad
som ännu gaf goda resultat i trakter öfverflödande på
malm och bränsle, kunde ej annat än slå ut väl under
sådana förhållanden, hvari nybyggarna på Lincoln-ön
befunno sig.
Liksom malmen hemtades stenkolen utan besvär och
på nära håll i jordytan. I förväg krossade man malmen
i små stycken och bortplockade med fingrarna de
främmande ämnena, som befunno sig å dess yta. Derefter
lades kolen och malmen skiftesvis i en hög — såsom
muraren lagervis uppför en mur. På detta sätt borde
kolet, påverkadt af den ur blåsbälgen utdrifna luften,
förvandlas till koloxid, som borttager syrgas från malmen
och förvandlar den i metall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
