Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Ännu en utflygt till Grant-sjön. Den vägledande strömmen. Cyrus Smiths förslag. Dugongens fett. Användning af svafvelkislagren. Svafveljern. Huru man gör glycerin. Tvålen. Salpetern. Svafvelsyra. Salpetersyra. Det nya fallet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aluminiumsulfat, ämnen, som äro lösliga, hvilket de andra,
kiseln och askan, icke äro.
Under det denna kemiska process egde rum, lät
Cyrus Smith sina kamrater uträtta andra göromål, hvarvid
lades i dagen ännu större ifver, ja, nästan raseri.
Nab och Pencroff hade afskilt dugongens fett,
hvilket de uppsamlade i stora lerkrus. Nu var det
ingeniörens afsigt att från detta fett afsöndra en af dess
beståndsdelar, nämligen glycerinen, genom att saponifiera
fettet. Och för att nå detta mål var det tillräckligt
att behandla fettet med soda och kalk eller kalk ensam.
Sedan det ena eller andra af dessa ämnen sönderdelat
fettet, skulle det deraf bilda en tvål och samtidigt
afskilja glycerinen. Det var just denna glycerin, som
ingeniören ville erhålla. Kalken fattades honom icke,
såsom man vet; men genom behandlingen med kalk kunde
han endast få kalktvål, som är olöslig och följaktligen
oduglig, under det att deremot behandlingen med soda
skulle lemna löslig tvål, hvilken kunde användas vid
tvättningen af deras kläder. Såsom en praktisk karl
borde Cyrus Smith derför hellre söka skaffa sig soda. Var
detta svårt? Nej, ty på stranden funnos i öfverflöd
sodaörter, Mesembryanthemum och en mängd tångarter.
Man insamlade derför en stor mängd af dessa växter,
lät dem först torka och brände dem sedan i gropar i
fria luften. Förbränningen af dessa växter fortsattes i
flera dagar, och resultatet blef en kompakt gråaktig
massa, hvilken sedan långt tillbaka är känd under
namnet “naturlig soda“.
Derefter behandlade ingeniören fettet med soda,
hvarigenom å ena sidan erhölls en löslig tvål och å andra
det neutrala ämnet, glycerinen.
Men detta var icke allt. Vidare behöfde Cyrus
Smith ett annat ämne, salpetersyradt kali, allmännare
kändt under namnet salpeter.
Cyrus Smith skulle hafva kunnat få detta ämne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
