Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. Några grader under nollpunkten. Undersökning af öns sydöstra, sumpiga del. Top stöter på slägtingar. Utsigt öfver hafvet. Samtal om Stilla hafvets framtid. Infusoriernas oupphörliga arbete. Hvad det skall blifva af vår jord. Jagten. Brandgås-träsken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inre befintliga elden, som på densamma utöfvar ett större
inflytande, än man i allmänhet tror. För min del hyllar
jag denna hypotes, stödjande mig på det faktum, att
månen verkligen är en stelnad stjerna, som icke längre är
beboelig, ehuru solen alltjemt fortfar att öfvergjuta dess
yta med samma värmemängd som förut. Om alltså månen
stelnat, ligger orsaken härtill deri, att den inre eld,
hvilken den liksom alla rymdens stjernor har att tacka
för sitt ursprung, slocknat fullkomligt. Hvilken nu än
orsaken må vara, skall vårt klot afsvalna en dag, men
denna afsvalning skall försiggå blott småningom. Hvad
inträffar då? Jo, att de tempererade jordbältena i en
mer eller mindre aflägsen framtid icke skola vara mera
beboeliga, än hvad fallet nu är med polarregionerna.
Menniskorna liksom djuren skola då taga sin tillflygt till
breddgrader, der solen verkar starkare. En ofantlig
omflyttning skall då försiggå. Europa, mellersta Asien och
Nordamerika skola så småningom blifva öfvergifna,
liksom Australien eller de sydliga delarna af Sydamerika.
Vegetationen skall följa menniskoutvandringen i spåren.
Floran skall draga sig tillbaka mot eqvatorn samtidigt
med faunan. De mellersta delarna af Sydamerika och
Afrika skola blifva de företrädesvis bebodda delarna af
jorden. Lapparna och samojederna skola återfinna
polarhafvets klimatiska förhållanden på Medelhafvets kuster.
Hvem säger oss, att icke vid denna tidpunkt de eqvatoriala
regionerna skola vara alltför små att lemna utrymme
åt menskligheten och föda densamma? Hvarför skulle då
icke den förutseende naturen för att bereda en tillflygtsort
åt alla de emigrerande växterna och djuren från den
dag i dag är under eqvatorn lägga grundvalarna till en
ny kontinent och hafva uppdragit åt infusorierna att
uppbygga den? Jag har ofta begrundat denna sak, mina
vänner, och jag tror fullt och fast, att vårt klots
utseende en dag skall vara fullständigt förändradt, att, i
följd af att nya kontinenter stiga upp ur djupet, hafven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
