Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 34. Båtens riggning. Anfall af räfvar. Jup sårad. Jup vårdad. Jup frisk igen. Slupen färdig. Pencroffs triumf. Bonadventure. Profresan söder om ön. Ett oväntadt dokument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvartill han uppgjort planen, ehuru han på matrosens råd
ofta modifierat några delar af densamma; men han hyste
icke ett lika stort förtroende till den nya båten, som
Pencroff visade, och då denna icke vidare talade om att
fara till ön Tabor, hoppades Cyrus Smith till och med,
att matrosen afstått derifrån. Det skulle också ha varit
mot sin vilja, han sett två eller tre af sina kamrater
våga sig ut på hafvet i denna båt, på det hela taget så
liten, och som icke mätte mer än femton tons.
Kl. half 11 voro alla om bord, äfven Jup och Top.
Nab och Harbert hissade ankaret, som bitit sig säkert
fast i sanden vid Barmhertighetens flod. Storseglet
hissades, den lincolnska flaggan svajade i masttoppen, och
styrd af Pencroff sköt Bonadventure ut åt hafvet.
För att komma ut ur Unions-bugten måste man till
en början segla i medvind, och under manövern härför
kunde man öfvertyga sig om, att slupens hastighet var
tillfredsställande.
Efter att hafva dubblerat Vrak-udden och Klo-udden,
måste Pencroff hålla dikt bidevind för att kunna styra
kurs utefter öns södra kust. Sedan man gjort några
slag, fann matrosen, att Bonadventure kunde hålla upp
omkring fem streck, och att den sålunda stod sig rätt
bra mot afdrift. Den stagvände ganska bra och vann
till och med i vändningen.
Bonadventures passagerare voro i sanningen förtjusta.
De hade nu en god båt, som, om slumpen så fogade,
kunde göra dem stora tjenster, och med detta vackra
väder, med denna goda bris var utflygten förtjusande.
Pencroff höll ut åt hafvet, tre eller fyra mil från
kusten, midt utanför Ballong-hamnen. Lincoln-ön visade
sig nu i hela sin utsträckning och från en ny sida, med
dess omvexlande kustpanorama från Klo-udden ända till
Reptil-udden, dess lägre delar med sin skog, hvari
barrträden stucko af mot det gula löfverket på de andra
träden, som knappt hade knoppar, och detta Franklins berg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
