Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 38. En hemlighet att uppdaga. De första orden från den okända. Tolf år på holmen. Ofrivilliga bekännelser. Försvinnandet. Förtroende till Cyrus Smith. En väderqvarn bygges. Det första brödet. En handling af själfuppoffring. De hederliga händerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den följande dagen figurerade på Granite-Houses bord en
präktig bulle, kanske något för kompakt, ehuru man
tillsatt öljäst. Hvar och en grep sig raskt an dermed, och
med hvilken förtjusning, behöfver icke sägas!
Emellertid hade den okända ännu icke kommit
tillbaka. Flera gånger hade Gideon Spilett och Harbert
genomströfvat skogen i närheten af Granite-House, utan
att finna något spår af honom. De kände sig
allvarsamt oroliga öfver detta långvariga uteblifvande.
Visserligen kunde den forna vilden från ön Tabor icke råka i
förlägenhet för att uppehålla lifvet i Den fjerran vesterns
villebrådsrika skog, men var det icke att befara, att han
skulle återtaga sina gamla vanor, och att detta oberoende
åter skulle uppväcka hans vilda instinkter? I följd
säkerligen af ett slags aning försäkrade emellertid
ingeniören beständigt, att flyktingen skulle återvända.
— Ja, han skall återkomma! — upprepade han
med en tillförsigt, som hans kamrater icke kunde dela.
— När den olyckliga befann sig på ön Tabor, visste han
sig vara ensam! Här vet han, att hans likar vänta
honom! Emedan han till hälften omtalat sitt förflutna lif,
skall han ångerfull återvända för att berätta det
fullständigt, och denna dag skall han vara vår!
Cyrus Smith skulle också få rätt.
Den 3 December hade Harbert lemnat Stora
Utsigts-platån och gått att fiska på Grant-sjöns södra strand.
Han var obeväpnad, och hittills hade man icke behöft
vidtaga några försigtighetsmått mot de farliga vilda
djuren, ty dessa visade sig icke på denna del af ön.
Under tiden arbetade Pencroff och Nab på
ladugården, medan Cyrus Smith och korrespondenten i Spiseln
voro sysselsatta med att tillverka soda, ty tvålförrådet
hade tagit slut.
Plötsligt hördes rop:
— Hjelp! Hitåt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
