Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 43. Undergång eller räddning. Ayrton tillkallad. Vigtig öfverläggning. Det är icke Duncan. Misstänkt fartyg. Man vidtager försigtighetsmått. Fartyget nalkas. Ett kanonskott. Briggen kastar ankar inom synhåll från ön. Natten inbryter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i hvad fall som helst var dock detta fartyg detsamma
som nyheter från fast land, det var kanske ett stycke
fädernesland, som kom dem till mötes! Det hade om
bord varelser liknande dem sjelfva, och man inser lätt,
att deras hjertan borde klappa lifligt vid dess åsyn.
Litet emellanåt fattade Pencroff kikaren och stälde
sig vid fönstret. Derifrån undersökte han med ytterlig
uppmärksamhet fartyget, som befann sig på ett afstånd
af tjugu mil i öster. Nybyggarna kunde alltså icke ännu
på något sätt signalera sin närvaro; en flagga skulle icke
hafva urskilts; ett skott skulle icke hafva hörts; en eld
skulle icke hafva synts.
Säkert var det emellertid, att den af Franklins berg
beherskade ön ej kunnat undgå utkikens på fartyget
blickar. Men hvarför närmade sig detta fartyg land här?
Var det icke en ren slump, som dref det till denna del
af Stilla hafvet, hvarest å kartorna intet land var
upptaget med undantag af holmen Tabor, hvilken sjelf låg
ur vägen för de fartyg, som gå på de polynesiska
ögrupperna, Nya Zeeland och den amerikanska kusten?
Denna fråga, som hvar och en gjorde sig, besvarades
plötsligt af Harbert.
— Skulle det inte kunna vara Duncan? — utbrast
han.
Duncan var, såsom man torde erinra sig, lord
Glenarvans jakt, hvilken öfvergifvit Ayrton på holmen, och
som en dag borde återkomma för att hemta honom der.
Men holmen var icke så långt aflägsen från Lincoln-ön,
att icke ett fartyg, som styrde kurs på den ena,
passerade inom synhåll från den andra. Endast 150 mil skilde
dem i longitud och 75 mil i latitud.
— Vi måste underrätta Ayrton, — sade Gideon
Spilett, — och genast kalla hit honom. Han ensam kan
säga oss, om det är Duncan.
Detta blef också allas åsigt, och begifvande sig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
