Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 47. Ingeniörens försäkringar. Granite-House befästes. De fyra projektilerna. Apropos de öfverlefvande straffångarna. Ayrtons tvekan. Cyrus Smiths ädelmodiga känslor. Pencroff förbittrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och det synes mig, att vi inte böra tveka att behandla
dem såsom sådana. Hvad tycker ni, Ayrton? — tillade
Pencroff, i det han vände sig till sin kamrat.
Ayrton tvekade till en början att svara, och Cyrus
Smith intogs af ledsnad öfver, att Pencroff något
obetänksamt stält denna fråga till deras nya kamrat. Också
blef han högeligen rörd, då Ayrton med ödmjuk röst
svarade:
— Jag har varit ett af dessa vilddjur, herr
Pencroff, och jag har inte rättighet att tala . . .
Och med långsamma steg aflägsnade han sig.
Pencroff hade förstått honom.
— Ett sådant satans nöt jag är! — utropade han.
— Stackars Ayrton, han har dock rättighet att tala här
lika mycket som någon annan!
— Ja, — sade Gideon Spilett, — men hans
tillbakadragenhet hedrar honom, och vi måste respektera
den sorg, han känner öfver sitt förflutna lif.
— Naturligtvis, herr Spilett, — svarade matrosen,
— och det skall inte hända mig en gång till! Jag skulle
hellre vilja svälja ned min tunga än göra Ayrton ledsen!
Men låtom oss återkomma till saken. Det tyckes mig,
att dessa banditer inte ha rätt att fordra någon
barmhertighet, och att vi böra med det snaraste befria ön
från dem.
— Är detta er åsigt, Pencroff? — frågade
ingeniören.
— Fullkomligt.
— Men skulle vi inte, innan vi skoningslöst
förfölja dem, vänta, tills de ånyo ginge fiendtligt till väga
mot oss?
— Är då inte hvad de gjort tillräckligt? — frågade
Pencroff, som icke förstod, hvarifrån denna tvekan
härledde sig.
— De kunna komma på andra tankar, — sade
Cyrus Smith, — och kanske ångra sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
