Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 51. Inga nyheter från Nab. Förslag af Pencroff och korrespondenten, som icke antages. Gideon Spilett gör några utflygter. En tygtrasa. Ett bud. Brådstörtad afresa. Ankomst till Stora Utsigtsplatån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han tvekade ännu att gifva uppbrottssignalen. Men
detta skulle hafva varit att göra Harbert förtviflad och
kanske döda honom.
— Framåt! — sade Cyrus Smith.
Porten till corralen öppnades. Jup och Top, hvilka
visste tiga, när det behöfdes, rusade framåt. Kärran
rullade ut, porten stängdes, och den af Pencroff ledda
kulmanen gick framåt med långsamma steg.
Det skulle visserligen hafva varit bättre att taga
en annan väg än den, som gick rakt från corralen till
Granite-House, men kärran skulle hafva mött stora
svårigheter vid att röra sig i skog. Man måste alltså följa
vägen, fastän den borde vara känd af straffångarna.
Cyrus Smith och Gideon Spilett gingo på hvar sin
sida om kärran, beredda att möta hvarje anfall. Det
var emellertid icke sannolikt, att straffångarna ännu
öfvergifvit Stora Utsigts-platån. Nabs bref hade
tydligen blifvit skrifvet och afskickadt, genast straffångarna
visat sig der. Men detta bref var dateradt kl. 6 på
morgonen, och den viga orang-utangen, hvilken var van
att ofta komma till corralen, hade användt knappt tre
qvarts timme på att tillryggalägga de fem mil, som
skilde honom från Granite-House. Vägen borde alltså
vara säker i detta ögonblick, och behöfde skott lossas,
så skulle det sannolikt blifva, först då man kom i
närheten af Granite-House.
Emellertid höllo sig nybyggarna strängt på sin vakt.
Top och Jup, den senare beväpnad med sin käpp,
signalerade ingen fara, än springande framför, än
genomsnokande skogen på båda sidor om vägen.
Kärran framskred långsamt under ledning af
Pencroff. Den hade lemnat corralen kl. 1/2 8. En timme
senare voro fyra af de fem milen tillryggalagda, utan
att någon olyckshändelse inträffat.
Vägen var öde liksom hela den del af
Jakamar-skogen, hvilken sträckte sig mellan Barmhertighetens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
