Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 55. Ayrtons berättelse. Hans forna medbrottslingars planer. Deras besittningstagande af corralen. Rättvisans handhafvare på Lincoln-ön. Bonadventure. Undersökning omkring Franklins berg. De öfre dalarna. Underjordiskt mullrande. Pencroffs svar. Nere i kratern. Återkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och med sedan de sköflat Stora Utsigts-platån, ansågo
de det icke vara rådligt att öfvergifva densamma.
Den dåliga behandling, hvarför Ayrton var utsatt,
blef än sämre. Hans händer och fötter buro ännu
blodiga märken efter de rep, hvarmed han dag och natt
varit bunden. I hvarje ögonblick väntade han döden,
hvilken han i alla fall icke tycktes kunna undgå.
Så fortgick det ända till tredje veckan i Februari.
Beständigt afvaktande ett lägligt tillfälle, lemnade
strafffångarna sällan sin tillflyktsort och företogo blott då och
då några jagtutflygter, än till den mellersta delen af ön,
än till dess södra kust. Ayrton hörde icke vidare något
om sina vänner, och han hyste icke längre något hopp
att få återse dem.
Slutligen föll den olyckliga, försvagad af den dåliga
behandlingen, i en djup vanmagt, hvarunder han hvarken
såg eller hörde något. Också kunde han icke säga, hvad
som från detta ögonblick, d. v. s. sedan två dagar
tillbaka, tilldragit sig.
— Men, herr Smith, — tillade Ayrton, — hur
kommer det sig, att jag, fastän jag låg fängslad i hålan, nu
åter befinner mig i corralen?
— Hur kommer det sig, att straffångarna ligga
utsträckta döda midt i corralen? — svarade honom
ingeniören.
— Döda! — utropade Ayrton, hvilken trots sin
svaghet reste sig upp till hälften.
Hans kamrater understödde honom. Han ville stiga
upp, man lät honom få sin vilja fram, och alla begåfvo
sig till den lilla bäcken.
Det var nu full dager.
Der lågo på stranden liken efter de fem
straffångarna i den ställning, hvari döden, hvilken måste hafva
dödat ögonblickligt såsom blixten, hade öfverraskat dem.
Ayrton stod såsom träffad af åskan. Cyrus Smith
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
