- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
195

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Hollah! ropade länsmannen, — hvem är den
vägfarande ?

— Håll, gamle Rolf, inföll gårdsfogden, — hvart
ämnar du dig vid denhär tiden? Stanna och tag en
resesup!

Rolf, ty det var han, stannade, betraktade
gruppen, mumlade något för sig sjelf och svarade derefter:

— Jag har ett ärende bort åt Wadtofta, som
jag i qväll skall ha uträttadt... Tack för bjudningen,
gårdsfogde! En sup gör godt för vintervägar...

— Och så ståtligt han åker sedan! inföll
gårdsfogden, medan Rolf drack honom till ur flaskan; —
Begge hästarne i selen! Pass på, om icke gamle
krutgubben är stadd i giljareärenden 1

—. I hvilket ärende jag än är stadd, lär jag
hvarken få någon gumma eller flicka med mig,
svarade Rolf; — sådane tankar får jag nog slå ur
hågen. Men nu är det min tur att fråga, hvad J
haf-ven för händer. J synens ämna er upp till stugan.

— Riktigt, svarade gårdsfogden, — vi skola
knipa en tröllpacka, med hvilken jag och många
andra ha åtskilligt ouppgjordt.

— Såå . . . Lagen är med i spelet, kan jag tro,
eftersom herr länsmannen synes här. Nå, god lycka
i ert förehafvande! Hvad skall ni göra med
men-niskan? Det är väl Ingrid, kan jag förstå, som ni
ska; fånga.

— Nej, sade länsmannen, — Satans mors tur
kommer icke förrän i morgon, då jag med mina
fjer-dingsmän skall göra ett notvarp öfver hela socknen
efter hans slägtingar. Nu är det bara frågan om en
liten lusttur till nådig lagmannen på Signildsborg med
hennes dotter.

— Hm, jaså! Adjö!

Rolf satte hästarne åter i rörelse, glad att på
detta sätt ha kommit från saken. För att ej ge
anledning till misstankar, körde han verkligen till
Wad-tofta, der han, för att göra sig ett ärende, tillhand*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfribyt/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free