Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en sådan. Jag hugnade mig med den reflexion då, som jag
gjort mången gång sedermera, at umgänget med en
scholæungdom, som bugar och kryper, lätteligen inleder til et
högmod äfven mot dem, som man är oberättigad at hålla för
djeknar. Sjelfva bonden i Småland har sit egna lynne. Van
at vara illa född, ser han altid hugrig ut, smilar och kryper i
allting. Man är ej 2 dar i orten, förrän man är underrättad
om många skälmstycken, hvilke anses och brukas aldeles som
närings-fång.
Desse observationer kunde ej fägna mig, särdeles som
Alsheda pastorat är et näste för folk af alla slags
conditioner och böjelser, med hvilka jag straxt feck många frågor,
om byggnader, inkomster och god ordning både i kyrkan
och församlingen. Men försäkrad om min utkomst, var jag
dock mycket glad öfver min befordran.
1782 höll jag den vanliga sessions-predikan för Svea
hofrätt om en christelig domares enskilda förbindelse at
förbättra[1]. Hon blef tryckt hos Nordström s. å.
1784 gjorde jag åter en resa til Småland och höll
husesyn på Alsheda prästegård med dertil hörande lägenheter.
Jag blef då mera förvissad om en allmänt rådande egennytta
och konst hos nationen och begynde inse nödvändigheten at
deremot förvara sig.
1783 friade jag til min k. hustru Adolphina Louisa
Schützercrantz, dotter af archiatern Herm. Schützercrantz[2] samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
