Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ferdinand Fagerlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ferdinand Fagerlin.
familiebilden »Utan hopp» – framställande, huru en läkare meddelar
en ung fiskarehustru att endast få stunder återstå för hennes man
att lefva –, men, alltid med det naiva allvar som utesluter
tillgjord känslosamhet.
Med sällsynt finhet och träffsäkerhet i uppfattning och återgifvande
af själslifvet, med ovanlig blick för det hufvudsakliga i
hvarje situation glömmer dock Fagerlin aldrig detaljen. Tvärtom
märker man hos honom, som dock lägger så stor vigt på själsuttrycket,
tillika en kärlek för de minsta enskildheterna i taflan,
för accessoirer och småsaker, hvilket bäst bevisar huru stor respekt
han hyser för sin konst. »Man skall också» - sade en utmärkt
kritiker år 1872 - »svårligen kunna finna en konstnär som bättre
än han representerar nutidens genremålning, ty såsom en äkta
son af vår tid håller han sig troget till verkligheten ända ut i
det lilla, och som ett andens barn rör han sig dock fritt och
förtroligt i den, med glädjens vakenhet och fina uppmärksamhet.»
Hvad som särskildt slog an på de unge svenske konstnärerne,
då de vid 1850 års utställning togo kännedom om sina norske
konstbröders arbeten, det var - såsom Edvard Bergh framhållit
- dessas fullkomligt nordiska karakter, deras lyckliga grepp att
framställa ämnen ur Nordens natur och folklif i st. f. att eljes
vanligen motiven hemtats från Italiens jordmån. Emellertid följde
hvarken D’Uncker eller Fagerlin - då de väl kommit ut – härutinnan
deras föredöme. Sedan de fastnat utomlands, valde de –
och detta törhända på grund af sann konstnärlig instinkt – icke
hemländska motiv, som nu lågo dem fjärran, utan sådana motiv,
som de ständigt hade för ögonen. D’Uncker studerade de stora
städernas »pantlånekontor», »spelsalar», »järnbanstationer»;
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
