Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hugo Salmson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hugo Salmson.
efter 6 års studier vann kungliga medaljen och år 1868 resestipendiet.
Under Boklunds ledning hade han alstrat en del historiebilder
såsom »Katarina Jagellonika,och Göran Person», »Gustaf Vasa som
öfverraskar Katarina Stenbock sofvande» och »Sten Sture
erbjudande ärkebiskop Trolle frid och försoning».
Dessa och slika ämnen säger han farväl, då han beger sig ut.
Han vill icke besöka olika konstorter, han tar genast sitt parti,
styr kosan till Paris och blir lärjunge hos genremålaren Charles
Comte, en målare som själf utgått ur Robert Fleurys skola, och
som skildrat historiska genrer med fin och säker pänsel. Salmson
valde emellertid folklifsgenren och debuterade å Parisersalongen
1870 med sin stora bild » Upptäckten^. Motivet är hemtadt från en
dalstuga och berättar en ganska dramatisk händelse: Zigenarkvinnan
har lagt kort och siat om husets dotter, som nedslagen sänker
ögonen, förvirrad och skamsen. Med vältalighet har målaren skildrat
de olika intryck, som »upptäckten» om flickans fall gör på
hemmets folk och de främmande.
Mot taflan, som är i besittning af en ypperlig karakteristik,
har emellertid anmärkts, dels att den något lider af en viss
teatralisk uppställning (som ju icke häller var främmande för Höckert,
hvars konst nog öfvat inflytande på Salmson), dels att »handen
visserligen är Esaus, men rösten Jakobs» - med andra ord att
drägten nog är Dalarnes, men modellerna äga en viss fransk typ.
Emellertid var det med denna tafla klart, att Sveriges konst
i den 27-årige målaren hade en af sina mest dugande adepter.
Han gick fortfarande framåt, ifrigt studerande den teknik, som
han valt att följa. En förlängning på stipendietiden, gifven 1871,
lockade honom ej till att pröfva sin lycka på annan ort utan han
kvarblef i Paris. Han utställde flitigt å salongen och gjorde allt
tsörre framsteg, än valde han ämnen ur den fina verldens lif:
(»Våren», som framställer ett ungt par, »Besöket hos amman) än ur
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
