Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förberedande del - I. Markbeskaffenhetens betydelse för skogsväxten - 1. Trädens behov av näring från jorden och deras allmänna krav på jordmånens beskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARKBESKAFFENHETENS BETYDELSE FÖR SKOGSVÄXTEN.
titeten väsentligen olika för dessa trädslag. Ytterligare exempel härpå kan
anföras efter Weber1, som beräknar, att, om vad som åtgår till i kbm. tallved
sättes såsom enhet, skulle övriga trädslags behov av de båda viktiga ämnena
kali och fosforsyra för produktion av i kbm. stamved uttryckas sålunda:
Kali. Fosforsyra.
Bok.............4 — 6V2 2i/4—3
Ek........•.....3V4—4 3
Silvergran...........2*2—31 2 I1/»—l3A
Lärkträd ...........2 lT/x
Björk.............2 2
Gran.............I1/*—2 Något mer än 1
För produktion av samma volym virke måste marken således innehålla
vida mer av de båda ämnena om det gäller ek eller bok än tall eller
gran.
En allmän regel är vidare, att ju yngre och spädare en träddel är, desto
större mängd askbeståndsdelar innehåller den i förhållande till torrsubstansen.
Ebermayer uppgiver t. ex. askmängden i procent av torrsubstansen vara:
Hos bok. Hos gran. Hos tall.
Hos grövre ved..........O 66 % 0,49 % o,43 %
» klenare » ..........i,34 •■> o,79 » 0,44 »
»ris » ..........2,4o > 2,01 » i,24 »
» blad » ..........5,57 » 4.52 > 1,46 »
Härav kan framgå, att plantor och ungträd ställa relativt större fordringar
på markens näringshalt än äldre skog, vilket förhållande får ökad betydelse
därigenom, att deras rotsystem icke går så mycket på djupet som de äldre
trädens, varför en jämförelsevis mindre jordmassa står till deras förfogande vid
näringsupptagandet.
De anförda sifferuppgifterna skänka emellertid icke någon fullt säker grund
för bedömande av de särskilda trädslagens anspråk på jordmånen. Trädens
förmåga att genom anpassning efter rådande klimat- och jordmänsförhållanden
utnyttja markens resurser är nämligen mycket växlande, varförutom träden dels,
om tillgång finnes, synas kunna upptaga större mängder näringssalter än de
verkligen behöva, dels i många fall själva förmå att så småningom omdana
markbeskaffenheten i en för deras behov gynnsam riktning. I sistnämnda
avseende bör särskilt ihågkommas, att träden genom sitt ströavfall återbörda till
marken större mängder av de upptagna näringsämnena än vad de behålla i
sina vedvävnader, och att den större eller mindre lätthet, varmed detta
ströavfall förmultnar, icke allenast är beroende av avfallets egen struktur
utan även av de beståndsklimatiska förhållanden, trädslaget i viss mån själv
skapar.
1 Lorey’5 Handbuch d. Forstwissenschaft. I Bd 1903 sid. 74.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
